Psykiatri - Tills din hjärna fungerar
Kategori: Citat
Läkare - dysmorfofobi är ingen sjukdom, det är bara ett symptom på något annat.
X - Hur kommer det sig då att det finns behandling specifikt för BDD på Karolinska?
Läkare - BDD?
X -Ja, det är den engelska förtkortningen av dysmorfofobi. Body dysmorphic disorder.
Läkare - Den förtkortningen har jag aldrig hört talas om, det finns inget som heter så. Du får faktiskt ta och sluta tjata om den där remissen, Stockholm hit och Stockholm dit. Det är inte progressivt. Du kan ju höra av dig när du är intresserad av att bli hjälp.
X - Jag har varit aktivt intresserad av att bli hjälp i åtta år. Åtta år hos psykiatrin och ni har fått fria händer. Tycker du att jag ser ut att må bra? Verkar det som om saker och ting har blivit bättre?
Läkare - Jag har förstått att du har mycket ångest.
X -Ja, på grund av dysmorfofobin.
Läkare - Då är det ångesten som är problemet, inte någon fobi.
X - Så all ångest är likadan?
Läkare - Vi kommer ingenstans om du ska sitta där och attackera mig.
X - Jag attackerar inte. Jag är genuint nyfiken på hur ni egentligen resonerar.
(Och här var diskussionen om BDD slut och istället började han rabbla upp mediciner som han tyckte skulle verka mycket effektivt på mig, bland annat en medicin mot schizofreni)
BORÅS Vuxenpsyk AVDELNING 2 08:
X = svårt sjuk i anorexi. Ft. flera vårdare + läkare
I bältesrummet:
X - Släpp mig, jag har ju inte gjort något, jag har bara ångest kan ni inte förstå.
Läkaren - Säger hon ett ljud till så sprutar ni henne.
X- Snälla jag ber er, jag skall inte göra ett ljud mer av mig.
Läkaren - Gör det
x antal vårdare - håller fast en skrikande x och sprutar henne och säger sedan, "där får du ligga tills du har varit lugn!"
* * *
X sittandes på golvet pratande med en skötare
X - Jag känner inte mina ben, dom har domnat bort, kan det ha att göra med medicinen ?
Vårdarn - Äh, du bara inbillar dig, ryck upp dig nu, föresten så skall du inte sitta på golvet.
* * *
X kommer krypandes i koridoren på morgonen efter att ha blivit bältad dagen innan.
X - Det svartnar för mina ögon jag ser inget, snälla jag måste ha vatten nu.
Personal - Då får du allt ta och ställa dig upp och ta det själv, vi är inga betjänter.
X - *duns svimmar av*
X - *vaknar*
Personal- Jag har ingen aning om vad som hände hon bara ramlade ihop..
* * *
På psyk akuten, läkarsamtal.
X - Jag vil så gärna åka hem, snälla.
Läkare - Kommer inte på frågan, vi pratar inte mer om det här förenns efter helgen, (fredag)
X - Men jag längtar så efter mina föräldrar.
Läkare - Nej, då kommer jag fixa så du får Lpt längre än vad du har väntat.
X -Knuffar till bordet och råkar hamna på läkarens tumme.
Läkare - Jag har här beslutat att du inte får vistas utomhus längre.
X - Varför vänder du allt i mot mig, varför kan jag inte bara få åka hem, försöker lugna sig. (Panikattack)
Läkare - Bältessäng nu.
* * *
X ringer till psykakuten hemifrån, mitt i natten.
- Jag kan inte sova, jag har ångest och det känns inte bra här hemma, jag klarar det inte. Jag är rädd att jag kommer göra något riktigt dumt. Kan jag komma upp tidigare till er?
Personal: Nej då, har du ätit något? Ta nu och värm lite mjölk så ska du se att du somnar så gott.
* * *
X sjuk i anorexi, Vårdare i bilen.
X - Hur länge skall jag vara kvar här egentligen jag står inte uuut.
Vårdare Tills din hjärna fungerar lite bättre.
X - tack vad snäll du är.
"Har aldrig i hela mitt liv blivit så illa behandlad som jag blivit på Borås Vuxenpsyk AVDELNING 2 08.
Det var en ren mardröm. Jävla förvaring!"
Linn säger:
Bloggadress: http://ettpsykfallsvardag.blogspot.com
Yuk. Jag är inte förvånad. Vilket också är ganska hemskt.
Jag har tack och lov inte blivit så illa behandlad, men det där om att inte få sitta på golvet har jag fått höra massvis av gånger. Jag sitter på golvet för att det hjälper mot ångesten, det tar bort känslan av att en ska falla omkull. Men det är naturligtvis inte argument nog för att slippa resa sig upp omedelbart.
Dom kallar mig Yngve säger:
Bloggadress: http://antipod.blogg.se/
Det är ju helt vansinnigt hur personal inom den psykiatriska vården tillåts(?) att uppföra sig. Något som jag själv känt av flera gånger inom psykiatrin, är någon slags märklig inställning från vårdarnas sida, som om man är för frisk för att få ordentlig hjälp, men för sjuk för att veta sitt eget bästa. Som psykpatient är det tydligen inte okej att motargumentera, ifrågasätta eller be om något, nejnej, man ska bara tacksamt ta emot. Nu säger jag ju inte att ALLA som har någon slags position inom psykiatrin resonerar sådär, jag säger inte ens att de är en majoritet, men ändå tycks det finnas skrämmande många av den sorten.
storasyster säger:
Bloggadress: http://www.evig-saknad.blogspot.com
Jag blir så arg!! Att psykiatrin behandlar människor så här RESPEKTLÖST är skandal!! Säg vad jag kan göra så gör jag det bums! Min bror blev oxå illa behandlad. Jävla skitpsykiatri.
mk säger:
Bloggadress: http://hjartklappning.blogspot.com
Medeltiden ringde, dom ville ha tillbaka sina behandlingsmetoder!
♥ Tjelsi - Så kan det gå när inte haspen är på ♥ säger:
Bloggadress: http://tjelsi.com
håller med mk
Tokfia säger:
Jag har (tack och lov?) inte behövt bli behandlad sådär för det mesta. Men så har jag heller aldrig blivit inlagd, även om det varit nära någon gång. Men man hoppas ju verkligen att man aldrig skulle behöva bli behandlad så där. Den närmaste gången var vär jag fick en enorm ångestattack under ett läkarbesök hos min husläkare. Hon skickade mig till psykakuten dit min syster sedan körde mig. Vi fick sitta och vänta i en två timmar (under redlös ångest) innan de kom på att de inte hade tid med oss den dagen utan vi fick komma tillbaka nästa dag. Jaha, ja, där sitter man och kan inte andas, tror att livet är slut, vill att livet ska vara slut och har den absolut hemskaste perioden i hela livet och de har inte tid den dagen? Dagen efteråt hade de tid - en liten stund med två sjuksystrar. Sen blev jag hemskickad igen. Men tack och lov så redde det upp sig bra.
Däremot har jag en mycket bra psykolog!! Där har jag verkligen fått ett bra bemötande och en verklig hjälp. Så för er som känner att det inte finns någon där ute som vill hjälpa er, det FINNS det, det är bara svårt att se dem för alla rötägg som står ivägen och muttrar.
Borderline Fatale säger:
Bloggadress: http://carolinalj.blogspot.com
jag är inte förvånad. jag har legat på avdelning 4 i borås, och där är personalen precis lika inkompetent.
johanna säger:
Bloggadress: http://cassiopeiia.blogg.se/
nemen gu så hemskt, är det verkligen sant att man behandlar patienter på det där viset?! urs,,
BDD-vad är d? säger:
Herregud! Historien om personenX med BDD skulle kunna vara min!
Skrämmande. Med jag blir ju inte förvånad och det gör det ju än mer skrämmande. Jag har varit i kontakt med psykiatrin i 10år och har i princip samma historia att berätta är jag rädd. Trots att jag tagit upp min BDD i flera år görs inget. Efter flera år på Malmös vuxenpsykiatri finns det inte ens med i min journal. "passient gömmer sig under mössor och bakom håret. Får ingen ögonkontakt med passient". En massa skit men inte en enda gång näms BDD'n. Jag har BDD!! Jag sa det hur många gånger som helst. Kan ni ta reda på var det är?! Det har stått i tidningar. "Läkare; Vi kan inte sjukskriva dig för att du tycker att du är ful." osv. osv...
Så du är verkligen inte ensam om att möta denna totala okunskap. Nu bor jag i Stockholm. Här är det inte bättre. Flera år har gått och förra veckan fick jag höra. "Du har ångest. Sosial fobi. Det är problemet." Det är en extremt ovanlig sjukdom. Inte så allvarlig och vanlig som anorexi eller bipoläritet. Det är därför det finns speciella kliniker och behandingar och anhöriggrupper för dem. Anorektiker kan ju bli så sjuka att de dör...
Jag, till min tillskrivna terapeft som inte ens kan OCD; "Har du ens läst på någonting om BDD?! Jag vet att den är mycket vanligare än du tror. Jag vet att jag inte ens haft den diagnosen om jag inte sagt att jag har BDD. Och ändå anser ni att det i första hand är deprission, ångest och spcial fobi jag har. Jag är helt säker på att det är extremt många som blivit och blir feldiagnostiserade. Om tio år eller mer kommer ni att inse hur fel ni hade! Hur ovanligt kan det vara om jag till och med får reda på att min barndomskompis har samma problem som jag men inte exakt lika grava. Hon har långa perioder då hon inte alls tar sig ut och har aldrig ens haft kontakt med psykiatrin. Så mörkertalet är nog väldigt högt".
Terapeft (en överlägsen-veta-bestare); "Jag har jobbat inom psykiatrin i väldigt många år och det har bara funnits två stycken innan dig. Sen har väl endel tonåringar en fåfänga som de växer ifrån. Det är ju inte BDD"...
Jag får inte ens prata om mina problem. Ingen frågar heller. Tar jag upp det får jag bra höra att det är ingen annan än jag som bryr mig så mycket i utseende.
(Läste nyss att självmordsförsöken för BDD'are är högre än för någon annan psykisk sjukdom. Och 45% högre än för människor i allmänhet. Det förvånar mig inte. Jag vet inte hur länge till jag orkar. Det sägs också att BDD'are inte kan bli fisk utan rätt vård. Att de är de mest isolerade och ensamma eftersom många inte ens klarar av att ta sig ut. Jag har inte varit ut på månader.)
Anonym säger:
Jag behöver hjälp med att hitta folk som blivit dåligt bemötta på borås avd 3!