Uttryck i psykiatrins korridorer
Kategori: Diskussion
Fick ett mail! Maila gärna till [email protected] om ni vill ha stöd,
hjälp eller tipsa eller diskutera något!
"Hej. Jag brukar läsa den här bloggen men har inte skrivit förut. Jag har ett antal diagnoser och psykiska problem och har väl verkligen inte upplevt psykvården som speciellt förstående eller respektfull.
Jag brukar läsa böcker om psykiatri och psykisk ohälsa. På Adlibris hittade jag en bok som heter "Ny i psykiatrin" av Helene Glant. Det fanns en recension av boken som löd såhär:
"Lärobok som i första hand "vänder sig till personal inom den psykiatriska vården". Ok.
Citat ur boken: "Anna är 35 år och bor ensam i en lägenhet. "Det här är en schiz" säger man på konferensen. Det är det vardagliga uttrycket för sjukdomen schizofreni inom psykiatrin".
Jaha? Är det? Inte undra på att man blir dåligt bemött inom psykiatrin när personalen redan under utbildningen får lära sig att kalla en patient för "det" och "schiz"! Vad kallas icke schizofrena då? Psykon? DÅRAR??? Författaren Helene Glant är enligt boken socionom och legitimerad kognitiv psykoterapeut... Vad har hon egentligen för syn på sina patienter?"
Jag har inte läst boken själv ännu, men litar på recensenten....
Detta är nåt jag själv sett i andra fakta/läroböcker om psykiatri, att tonen ofta är nedlåtande gentemot patienterna. Författarna skriver ofta på ett sätt att "vi vet vad som är bäst för de här människorna, punkt slut"."
Vad tycker du?
Jag tror tyvärr att det är vanligt att man pratar så här om patienter.
Det är jättesvårt att ändra sådanna här djupt rotade arbetskultur.
Jag hoppas att hon kanske vill belysa att man i vården pratar om människor så här
och att det inte är respektfullt, men inte heller jag har läst boken.
Men det tål ju ändå att diskuteras att detta händer - för det gör det.
Ibland kan man dela in patienter för att man ska snabbt ska veta vad det handlar om,
men det är annorlunda när det gäller somatiska sjukdomar än när det gäller psykiska,
- då är det ju jätteviktigt att man INTE använder uttryck inom vården som kan påverka
personales sett att se på sina patienter och bemöta dom.
Det ska vara respektfullt, och om man talar respektfullt om dom, även i kortkommandon
så blir det en mer vänligare ton som går över till bemötandet.
Vad tycker du?
Stella säger:
Jag tror också att det är viktigt hur man väljer att uttrycka sig om andra människor. Det påverkar hur man tänker, känner och i förlängningen agerar.
Ett genomgående tema i olika former av förtryck och förföljelser är att de utsatta personerna förminskas och avhumaniseras. Om man ser en annan människa som inte riktigt mänsklig, som ett skadedjur eller en sak, då blir det lättare att behandla dem kallt och brutalt. Det har historien visat om och om igen.
Sara Modigh - En blogg om psykisk ohälsa säger:
Bloggadress: http://saramodigh.bloggplatsen.se/
Lät som en intressant bok. Synd att jag inte har orken att läsa så mycket längre.
Frida, psykologstudent säger:
Jag läste den där boken första sommaren jag vikarierade inom allmänpsykiatrisk slutenvård och jag minns inte specifikt kring att det stod om att personer med schizofreni kallades för schiz. Inte heller har jag varit med om det på alla de överrapporteringar och behandlingskonferanser jag varit med på i och med mitt arbete. Däremot känner jag igen att den ordinarie personalen ibland hade den negativa inställning som ni beskriver och det var verkligen något jag reagerade på som "utomstående". Jag tror precis som ni är inne på i inlägget och i kommentarsfältet att det påverkar förhållningssättet negativt att ha smeknamn på olika "patientgrupper". Jag vill bara säga att på min utbildning på psykologprogrammet får vi verkligen lära oss vikten av att inte använda sådana stigmatiserande attityder och att jag tänker göra mitt bästa för att försöka förändra denna kultur när jag kommer ut i arbetslivet. Kram på er! :)