Barn och migrän



Barn och migrän

Det är försän under sent 90-tal och tidigt 2000 som barn med migrän antogs som en reell sjukdom och tillstånd.
Under 80/90-talet fanns inte migrän hos barn - fast flera barn hade det.
Nu har informationen börjat sprida som om barn med kraftig huvudvärk även till vårdcentralerna. Hoppas att vi kan vara ett led i att ge föräldrar, barn och de som var barn med migrän att förstå att det finns en diagnos även för barn.
Och att det finns hjälp.

Migrän
Är: En form av huvudvärk som ofta går i arv.
Ett av tio barn i skolåldern har migrän. Före puberteten är det lika vanligt hos flickor som hos pojkar, men senare är migrän vanligare hos flickor.

Barn
Barn har ofta kortare migränanfall än vuxna, ett anfall varar från en timme till ett par dygn. Tecken kan vara en pulserande, dunkande huvudvärk på ena sidan av huvudet, ofta kring tinningen eller bakom ögat. Barnet är känsligt för ljus och ljud och huvudvärken blir värre vid rörelse. Många barn mår illa och en del kräks. Om barnet somnar är anfallet ofta över när det vaknar.
Ibland kan barnet ha så kallad aura innan migränhuvudvärken bryter ut. Det kan röra sig om att synfältet påverkas, att barnet ser sick-sack-linjer eller att synen blir dimmigare. De här förkänningarna kan pågå mellan tio minuter och en halvtimme. Barn med migrän mår oftast helt bra mellan anfallen.

Huvudvärk / migrän
En lindrig huvudvärk är vanligen harmlös och går om med egenvård. Problematisk och återkommande huvudvärk kräver undersökningar och läkarvård.
Migrän och spänningshuvudvärk kan vara svåra att skilja mellan, särskilt om värken förekommer ofta.
Typsymptom vid migrän är en svår, ganska snabbt uppkommande huvudvärk, under vilken barnet är tydligt sjukt och söker sig till vila.
Migrän hos barn diagnostiseras genom att utesluta andra möjliga orsaker till huvudvärken. Därför kräver fastställandet av diagnosen en tillräckligt lång uppföljningstid, i allmänhet ungefär ett halvt år.
Vid första besöket utesluter läkaren infektioner och allmänsjukdomar och kontrollerar bland annat hållning och bett. Tillväxtuppgifter är viktiga, likaså uppskattning av grov- och finmotorik, balans, sinnesfunktioner och barnets helhetsutveckling. Försymptom som räcker längre än en timme, motorisk svaghet, talstörningar eller svårigheter att förstå tal, svindel, ostadig gång eller förvirring kräver alltid tilläggsundersökningar, eftersom de kan bero på annat än migrän.

Spänningshuvudvärk är lindrig eller måttlig, ofta tryckande, och är inte kombinerad med illamående eller ljus- och ljudkänslighet som migrän. Hur spänningshuvudvärk uppkommer är inte helt kännt. Delorsaker kan vara muskelspänningar i huvudet, psykiska faktorer eller störningar i bettet.

Huvudvärk som utlösts av psykiska faktorer fortsätter ofta likadan från dag till dag och är obestämd till karaktären. Värken stör inte vanliga aktiviteter lika mycket som migrän eller spänningshuvudvärk, men barnet kan klaga mycket på den och ha svåra psykiska problem som kräver vård, som depression, skolrädsla och sömnsvårigheter.

Depression hos barn förekommer ofta tillsammans med ångest, skolrädsla och beteendestörningar. När den psykiska faktorn som orsakat störningen försvinner, slutar också huvudvärken. Det är bra att minnas att huvudvärk kan förvärras av till exempel svårigheter i skolan och kamratrelationerna eller svåra hemförhållanden.

Skriv upp symptomen
Grundundersökningarna av ett barn som lider av huvudvärk görs inom den öppna hälsovården, och största delen av barnen kan också vårdas på hälsovårdscentralen. Före det första besöket hos läkare är det bra om föräldrarna skriver upp symptomen i samband med huvudvärken. Det kan hjälpa läkaren att komma underfund med huvudvärkens natur och till exempel skilja mellan migrän och huvudvärk som kräver noggrannare undersökningar. Vilka undersökningsmetoder som används och var undersökningarna görs beror på huvudvärkens karaktär. Ibland behövs datortomografi, ibland magnettomografi. Ibland klarnar orsaken vid tandläkarens undersökning.

Migrän hos barn vårdas enligt samma principer som hos vuxna: vila och medicin enligt behov. Viktigast är att genast då anfallet börjar ge en tillräcklig dos paracetamol eller ibuprofen. Om en dos inte hjälper kan man efter två timmar ge en till. Den största tillåtna dagsdosen får dock inte överskridas. Ibuprofen lämpar sig inte för dem som är allergiska mot värkmediciner. Brustabletter och lösningar uppsugs snabbare än vanliga tabletter. Suppositorier verkar långsammast. De kan vara ett alternativ om barnet i samband med migränen lider av illamående och uppkastningar och om barnet går med på att använda suppositorier. Paracetamol verkar snabbare än ibuprofen, men ibuprofen är effektivare; det gör oftare än paracetamol att anfallet går över. Vila i svalt och mörkt, möjligast lugnt rum lindrar smärtan under anfallet. Ofta somnar barnet och när det vaknar är huvudvärken borta. Ofta återkommande, svåra migränanfall kan ge orsak att fundera på förebyggande medicinering. Läkaren planerar den individuellt för varje barn.


Röster om migrän:

"När jag växte upp på 80-90-talet hade jag jämt migrän. Dagis, och fritidspersonal förstod ingenting. De brukade kolla om jag hade feber. När jag inte hade det - gav dom upp. Ett tag trodde man att det var ögonen det var fel på, skaffade glasögonen men migränen var kvar. Det fanns inget som hette huvudvärk eller migrän då, utan man som barn skulle ha feber eller influensa. Jag gick igenom min barndom med migrän och fick inte hjälp försän jag hade blivit 20. Innan dess hade jag överdoserat med alvedon i flera år - flera per dag - och för att pre-medicinera."

" Själv har jag haft migrän sen sex års ålder, men det blev aldrig diagnostiserat eller behandlat därför att jag aldrig vågade berätta om det. Jag trodde då att jag var galen, det var en mycket ovanlig form av denna mycket varierande sjukdom och först när jag blev vuxen och hade "vanlig bondmigrän", som en neurolog kallade det, förstod jag vad det var. (Men man kan läsa mycket intressanta beskrivningar av det hos Oliver Sacks.) Jag hade inte alls ont och mådde inte illa, det var enbart visuella fenomen som uppstod i mörkret när jag skulle sova. Det såg ut som bilder tagna av en värmekamera, fast såna fanns inte då för detta var på sextiotalet. "




Information från:
Migrän hos barn
Migrän.org
Trygga barn

Forumtrådar
Barnmigrän
Barnmigrän

Svenska Migränförbundet

BarnTabu

Den här bloggen är till för ämnen, psykologiska och fysiska, samhällsrelaterade - allt som har med barns uppväxt att göra som ingen pratar om därmed som är tabu.

Det kan också handla om saker som var tabu från 70 - 90-talet för barn i Sverige.
Hur mår de vuxna idag som växte upp med tabun då? Vad kan man lära av det idag?

Sidan med all dess information, berättelser, tips till föräldrar och barn, BUP, Soc etc kommer skickas ut samt länkar om barn.

Här är några av de ämnen som kommer tas upp.

Har du erfarenheter av något av ämnena och vill berätta lite eller mycket om vad du varit med om i din barndom?
Vad gjorde skolan, Soc, BUP, föräldrar eller inte gjorde?
Var du med om något som det inte pratades om när du var liten, eller som fortfarande ingen pratar om idag ?
Mejla psykiatrin@hotmail.com eller lämna en kommentar!
Allt som blir postat är självklart helt anonymt!

2000-talet
♣ Barn med migrän
♣ Barn med ångest
♣ Barn som sexuellt utnyttjar andra barn
♣ Syskon som mobbar och misshandlar
♣ Barn med föräldrar med dolda psykiska sjukdomar
♣ Barn och psykologilektioner

1990-talet
♣ Mobbing
♣ Barn med psykiskt sjuka föräldrar
♣ Barn med föräldrar som missbrukar
♣ Barn med ätstörningar
♣ Barns påverkan av reklam
♣ Barn och skolidrott
♣ Stämplingen av bra och dåliga barn

RSS 2.0