Psykiatrin.blogg.se * 2008-2018

Den största bloggen om psykiatri 2008-2018. Nu nedlagd.

Anmäl!

Kategori: Tips till psykpatienter

 
Uppdaterar Anmäl sidan pga ny lag 2018. Ändringen är att du i första hand ska vända dig till till enheten du vill anmäla och i mer allvarliga fall till IVO. Läs mer om detta nedan. Taget från 1177.



Psykiatrin.blogg.se uppmanar ALLA som känner sig kränkta och illa behandlade
 av den oprofessionella psykiatrin att säga ifrån!

Att ge kritik och vägra ta skit är mer ångestdämpande och tillfredställande än att vara tyst
 och tro att man är värd skiten och skammen att vara hjälpsökande.
Det hjälper andra människor som också har anmält personerna/psykiatrin!

Du som är patient inom psykiatirn är i en sårbar situation.
Som hjälpsökande står man under psykiatrins personal som har en maktposition. 
Som patient vänder man ut och in på sig själv och blottar sitt inre för en ofta helt okänd person.

Att ha en psykisk sjukdom, att vara psykiskt instabil - kort sagt att behöva psykiatrisk vård =
ÄR INTE SKAMLIGT, FEL eller SVAGT.
Detta gäller Alla diagnoser.

DU ÄR VÄRD
* Ett gott bemötande
* En grund av respekt och hänsyn
* Sanningen
* Professionell personal
* Sekretess
* Integritet
* Delaktighet
* En psykiatrisk behandling

Se Psykiatrins Oprofessionallitetsligans medaljer HÄR under citaten.

Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

"Disciplinpåföljd

3 § Om den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör en sådan
skyldighet enligt 2 kap. 1, 2, 2 a, 4, 6, 8 eller 9 § eller
någon annan föreskrift som är av direkt betydelse för
säkerheten i vården, får disciplinpåföljd åläggas. Om felet är
ringa eller om det framstår som ursäktligt får disciplinpåföljd
underlåtas.

Disciplinpåföljd är erinran eller varning.

Anmälan av verksamhet m.m
4. vem som svarar för anmälningsskyldighet enligt 4 och 4 a §§,"


7 Kapitlet

"Handläggning i ansvarsnämnden

7 § Frågor om disciplinpåföljd skall tas upp på anmälan av
Socialstyrelsen eller av den patient som saken gäller eller, om
patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till
patienten.

Frågor som avses i 5 kap. 6-13 §§ tas upp på anmälan av
Socialstyrelsen eller på ansökan av den som saken gäller.

Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för
Justitiekanslern att göra anmälan i sådana ärenden som avses i
första eller andra stycket finns i 6 § tredje stycket lagen
(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 §
första stycket lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.

8 § Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall göras
skriftligen och vara egenhändigt undertecknad samt innehålla
uppgifter om

1. den enskilde anmälarens eller sökandens namn, födelsetid och
postadress,

2. namn och adress för ställföreträdare eller ombud om talan
förs av sådan,

3. vem anmälan eller ansökan avser och, om de kan lämnas utan
särskild utredning, uppgifter om dennes yrke, adress och
arbetsplats,

4. vilken anmärkning som riktas mot en anmäld, och

5. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller
ansökan.

18 § En anmälan som gäller arbetstagare får helt eller delvis
överlämnas av ansvarsnämnden till arbetsgivaren för den åtgärd
som kan ankomma på arbetsgivaren, om det är uppenbart att
ärendets behandling i nämnden inte är påkallad från allmän
synpunkt eller för att tillvarata patientens rätt.

19 § Om en anmälan till ansvarsnämnden innehåller klagomål över
brister i kontakten mellan en patient och hälso- och
sjukvårdspersonalen hos ett landsting eller en kommun eller
över något annat liknande förhållande och om det finns grundad
anledning att anta att anmälan inte kan föranleda
disciplinpåföljd enligt denna lag, får nämnden överlämna
anmälan i den delen till landstinget eller kommunen för åtgärd."





ANMÄL VAR?

Om du inte är nöjd med vården

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med. Det kan du göra både som patient och närstående. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.

Som patient ska du få bra vård av god kvalitet och du ska bli bemött med respekt av vårdpersonalen. Du ska få tydlig information om din hälsa och din vård som du förstår.

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du inte är nöjd med den vård du har fått eller tycker att det har skett något felaktigt. Dina synpunkter kan till exempel gälla behandling, bemötande, tillgänglighet eller kommunikationen med vården. Du kan också komma med idéer och förslag på hur vården kan bli bättre. 

Flera sätt att lämna synpunkter eller klaga

Du kan lämna synpunkter eller klagomål på flera sätt:

  • Kontakta först den mottagning där du fick vård eller behandling.
  • Du kan också kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region.
  • Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
  • Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen, om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

Du kan lämna klagomål och synpunkter för en närstående, om personen inte kan göra det själv. För att till exempel kunna ta del av handlingar eller föra din närståendes talan behöver du en fullmakt. 

 

Kontakta först mottagningen eller vårdenheten

Börja med att kontakta den mottagning eller vårdenhet där du har fått vård och behandling. De har en skyldighet att ta emot och svara på dina klagomål och synpunkter.

Först kan du kontakta den vårdpersonal som undersökte eller behandlade dig. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet. Du kan också kontakta chefen för enheten om du till exempel inte är nöjd med vårdpersonalens förklaring eller om du inte tycker att kontakten med personalen fungerar.

Berätta om dina erfarenheter och vad du har synpunkter på. Det kan du göra muntligt eller skriftligt.

Om du har synpunkter på kommunal hälso- och sjukvård ska du kontakta kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, även kallad MAS.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med din tandvård.

Du ska få svar så snart som möjligt

Du ska få svar på dina klagomål eller synpunkter så snart som möjligt. Hur lång tid det tar beror bland annat på vad det är du har klagat eller haft synpunkter på. Ibland kan vårdmottagningen behöva tid för att utreda vad som har hänt. Vanligtvis ska du ha fått ditt svar inom fyra veckor. Tar det längre tid ska du få information om det.  

När du har kontaktat vården med klagomål eller synpunkter ska du få en bekräftelse på att de har tagits emot. Om det är möjligt ska du ska också få information om när du kan få ett svar.

Du ska förstå svaret

När du får svaret ska det lämnas på ett sådant sätt att du förstår det. Du kan få svaret muntligt, till exempel genom ett telefonsamtal eller ett möte. Det kan också lämnas skriftligt, till exempel genom ett brev. Hur omfattande svaret är beror på vad du klagat eller haft synpunkter på.

Svaret ska innehålla en förklaring till det som har hänt. Du ska också få information om vad vårdenheten ska göra för att händelsen inte ska inträffa igen, om de bedömer att det som hände var felaktigt. Om något misstag har begåtts ska du få en ursäkt. Du ska också få veta vem du ska kontakta om du har fler frågor.

Du kan ha rätt till ersättning om du blir skadad inom vården. Läs mer om ersättning vid patientskada.

Patientnämnden kan stödja dig

Du kan kontakta patientnämnden i ditt landsting eller din region om du vill ha stöd i samband med att du har synpunkter eller vill klaga på vården. Patientnämnden kan hjälpa dig att berätta för de ansvariga om det du har varit med om. De kan också hjälpa dig med att få svar på dina synpunkter eller klagomål.

Patientnämnder finns i alla landsting och regioner och är fristående från hälso- och sjukvården. Där kan du också få information om dina rättigheter och få råd om vilka andra myndigheter du kan kontakta eller anmäla till, om det behövs.

Det kostar inget att kontakta patientnämnden.

Det går bra både att skriva och ringa

För att få kontakt med patientnämnden kan du fråga vårdpersonalen där du har fått vård. Det ska också finnas information på landstingets eller regionens webbplats. Du kan ringa eller skriva till patientnämnden.

Patientnämnderna tar emot klagomål på hälsovård och sjukvård som drivs av landsting och regioner, eller som har avtal med landstinget eller regionen. De tar också emot klagomål på tandvård och kommunal vård.

Patientnämnden ska inte avgöra om sjukvårdspersonalen har gjort något fel eller inte. Det är en fråga för verksamhetsansvariga i vården eller för Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Patientnämnderna ska öka kvaliteten i vården

Utöver att stödja dig som patient har patientnämnderna också i uppdrag att sammanställa de synpunkter och klagomål som de får. Slutsatserna kan sedan användas för att vården ska bli bättre.

Patientnämnderna samarbetar med Inspektionen för vård och omsorg. Nämnden ska informera IVO om det finns något som myndigheten behöver granska.

 

 

IVO - Inspektionen för vård och omsorg

Du kan kontakta Inspektionen för vård och omsorg med klagomål på vården, men först ska du ha kontaktat vårdenheten där du fick vård eller patientnämnden. De ansvariga ska ha haft tillfälle att svara på dina klagomål innan du kontaktar IVO. 

IVO utreder allvarligare händelser

IVO utreder inte alla typer av synpunkter och klagomål. De ska utreda anmälningar om allvarligare händelser inom vården. Det kan vara händelser som har gjort att du som patient har fått en skada som inte kommer att försvinna eller att du har fått mycket större behov av vård. Det kan också vara händelser där en patient har avlidit.

IVO ska också utreda händelser där en patients självbestämmande och integritet allvarligt har påverkats. De ska också utreda händelser där sekretessen inte har följts och vissa klagomål som rör psykiatrisk tvångsvård och isolering enligt smittskyddslagen.

IVO utreder som regel inte händelser som är mer än två år gamla.

På IVO:s webbplats kan du läsa mer om hur du kan anmäla klagomål.

Du kan också lämna ett tips till IVO om det finns fel eller brister i vården som du tycker att IVO ska få veta om. Då kan du vara anonym.

Allvarliga vårdskador eller händelser där det fanns risk för en allvarlig vårdskada ska anmälas av vårdpersonalen till IVO. Det kallas lex Maria-anmälan.

IVO gör en utredning

När IVO har fått in en anmälan från dig gör de en utredning, om de bedömer att ärendet är av en sådan sort. De tittar på vad vårdpersonalen gjorde, vad som blev fel och varför. Vårdgivaren får också kommentera anmälan och berätta vad de har gjort för att det inte ska hända igen.

IVO kan sedan föreslå vad vårdgivaren behöver göra för att inte samma sak ska hända igen. Utredningen kan också leda till att IVO riktar kritik mot en verksamhet eller mot personal inom hälso- och sjukvården.

IVO ska uttala sig om vårdgivaren eller vårdpersonalen har agerat på ett sätt som är olagligt eller olämpligt när det gäller patienters säkerhet.

HSAN kan dra in legitimationen

Om IVO bedömer att en person som arbetar inom vården är olämplig i sitt yrke, görs en särskild utredning om det. Det kan leda till att IVO ansöker om att dra in den personens legitimation. Det gör IVO hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. HSAN kan även bestämma att personen ska få prövotid. Under prövotiden kontrolleras hen särskilt.

Brottsliga händelser

Anmälningar av händelser som kan vara brottsliga överlämnar IVO till polisen. Det kan till exempel handla om att sjukvårdspersonal misstänks för sexuella övergrepp eller misshandel.

Anmälan om diskriminering eller brott

Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering. Om du anser dig särbehandlad kan du anmäla det till DO. Du kan till exempel anmäla diskriminering på grund av kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, etniska tillhörighet, funktionsförmåga eller religion.

Polisanmälan

Du kan göra en polisanmälan om du anser att ett brott har begåtts inom vården, till exempel att du har blivit utsatt för sexuella trakasserier eller våld. En anmälan kan också handla om vållande till annans död. 


KILEN

Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa är ett kompetenscenter som utvecklar konsumentkunskap i läkemedels- och hälsofrågor. Man arbetar bland annat för att de som råkat illa ut och drabbats av biverkningar och behandlingsskador ska hållas skadeslösa. På Kilens hemsida kan man läsa om erfarenheter och kunskaper om läkemedelsberoende och problemläkemedel. Man kan också läsa om konsumentdatabasen ELIN och själv rapportera om biverkningar och effekter av läkemedel.


ALTERNATIVFÖRMEDLING

Gratis telefonförmedling och rådgivning över hela landet. Här kan man få hjälp med att hitta alternativläkare som hjälper till med nedtrappning av psykofarmaka.


RSMH

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. RSMH arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv.


RFHL

Riksförbundet för hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsberoende. RFHL är en solidaritetsrörelse för och med människor som har problem med droger och läkemedel. Medlemmar består till stor del av före detta narkomaner och av människor som har eller haft ett läkemedelsberoende.


Artiklar
Allt fler självmord inom psykvården

Få anmälningar om övervåld i psykiatrin

Husläkare i Uppsala anmäler kommunen och psykiatrin till Socialstyrelsen

Landstinget anmäler 60-årings självmord - vf.se

Dagens Medicin: Polisen anmäler sjukhus


TILL PERSONAL INOM PSYKIATRIN
GLÖM INTE ATT DU ENLIGT LAG MÅSTE ANMÄLA:
Lex Maria
Lex Sarah

Mina två liv

Kategori: Tips till psykiatrin, Tips till psykpatienter

RUTS PROJEKT 365 DAGAR SELFIE!

Kategori: Tips till psykiatrin, Tips till psykpatienter