Anmäl!

 
Uppdaterar Anmäl sidan pga ny lag 2018. Ändringen är att du i första hand ska vända dig till till enheten du vill anmäla och i mer allvarliga fall till IVO. Läs mer om detta nedan. Taget från 1177.



Psykiatrin.blogg.se uppmanar ALLA som känner sig kränkta och illa behandlade
 av den oprofessionella psykiatrin att säga ifrån!

Att ge kritik och vägra ta skit är mer ångestdämpande och tillfredställande än att vara tyst
 och tro att man är värd skiten och skammen att vara hjälpsökande.
Det hjälper andra människor som också har anmält personerna/psykiatrin!

Du som är patient inom psykiatirn är i en sårbar situation.
Som hjälpsökande står man under psykiatrins personal som har en maktposition. 
Som patient vänder man ut och in på sig själv och blottar sitt inre för en ofta helt okänd person.

Att ha en psykisk sjukdom, att vara psykiskt instabil - kort sagt att behöva psykiatrisk vård =
ÄR INTE SKAMLIGT, FEL eller SVAGT.
Detta gäller Alla diagnoser.

DU ÄR VÄRD
* Ett gott bemötande
* En grund av respekt och hänsyn
* Sanningen
* Professionell personal
* Sekretess
* Integritet
* Delaktighet
* En psykiatrisk behandling

Se Psykiatrins Oprofessionallitetsligans medaljer HÄR under citaten.

Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

"Disciplinpåföljd

3 § Om den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör en sådan
skyldighet enligt 2 kap. 1, 2, 2 a, 4, 6, 8 eller 9 § eller
någon annan föreskrift som är av direkt betydelse för
säkerheten i vården, får disciplinpåföljd åläggas. Om felet är
ringa eller om det framstår som ursäktligt får disciplinpåföljd
underlåtas.

Disciplinpåföljd är erinran eller varning.

Anmälan av verksamhet m.m
4. vem som svarar för anmälningsskyldighet enligt 4 och 4 a §§,"


7 Kapitlet

"Handläggning i ansvarsnämnden

7 § Frågor om disciplinpåföljd skall tas upp på anmälan av
Socialstyrelsen eller av den patient som saken gäller eller, om
patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till
patienten.

Frågor som avses i 5 kap. 6-13 §§ tas upp på anmälan av
Socialstyrelsen eller på ansökan av den som saken gäller.

Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för
Justitiekanslern att göra anmälan i sådana ärenden som avses i
första eller andra stycket finns i 6 § tredje stycket lagen
(1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 §
första stycket lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.

8 § Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall göras
skriftligen och vara egenhändigt undertecknad samt innehålla
uppgifter om

1. den enskilde anmälarens eller sökandens namn, födelsetid och
postadress,

2. namn och adress för ställföreträdare eller ombud om talan
förs av sådan,

3. vem anmälan eller ansökan avser och, om de kan lämnas utan
särskild utredning, uppgifter om dennes yrke, adress och
arbetsplats,

4. vilken anmärkning som riktas mot en anmäld, och

5. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller
ansökan.

18 § En anmälan som gäller arbetstagare får helt eller delvis
överlämnas av ansvarsnämnden till arbetsgivaren för den åtgärd
som kan ankomma på arbetsgivaren, om det är uppenbart att
ärendets behandling i nämnden inte är påkallad från allmän
synpunkt eller för att tillvarata patientens rätt.

19 § Om en anmälan till ansvarsnämnden innehåller klagomål över
brister i kontakten mellan en patient och hälso- och
sjukvårdspersonalen hos ett landsting eller en kommun eller
över något annat liknande förhållande och om det finns grundad
anledning att anta att anmälan inte kan föranleda
disciplinpåföljd enligt denna lag, får nämnden överlämna
anmälan i den delen till landstinget eller kommunen för åtgärd."





ANMÄL VAR?

Om du inte är nöjd med vården

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med. Det kan du göra både som patient och närstående. Dina synpunkter kan bidra till att vården blir bättre och säkrare.

Som patient ska du få bra vård av god kvalitet och du ska bli bemött med respekt av vårdpersonalen. Du ska få tydlig information om din hälsa och din vård som du förstår.

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du inte är nöjd med den vård du har fått eller tycker att det har skett något felaktigt. Dina synpunkter kan till exempel gälla behandling, bemötande, tillgänglighet eller kommunikationen med vården. Du kan också komma med idéer och förslag på hur vården kan bli bättre. 

Flera sätt att lämna synpunkter eller klaga

Du kan lämna synpunkter eller klagomål på flera sätt:

  • Kontakta först den mottagning där du fick vård eller behandling.
  • Du kan också kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region.
  • Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
  • Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen, om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

Du kan lämna klagomål och synpunkter för en närstående, om personen inte kan göra det själv. För att till exempel kunna ta del av handlingar eller föra din närståendes talan behöver du en fullmakt. 

 

Kontakta först mottagningen eller vårdenheten

Börja med att kontakta den mottagning eller vårdenhet där du har fått vård och behandling. De har en skyldighet att ta emot och svara på dina klagomål och synpunkter.

Först kan du kontakta den vårdpersonal som undersökte eller behandlade dig. Ofta kan missförstånd och oklarheter redas ut på det sättet. Du kan också kontakta chefen för enheten om du till exempel inte är nöjd med vårdpersonalens förklaring eller om du inte tycker att kontakten med personalen fungerar.

Berätta om dina erfarenheter och vad du har synpunkter på. Det kan du göra muntligt eller skriftligt.

Om du har synpunkter på kommunal hälso- och sjukvård ska du kontakta kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska, även kallad MAS.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med din tandvård.

Du ska få svar så snart som möjligt

Du ska få svar på dina klagomål eller synpunkter så snart som möjligt. Hur lång tid det tar beror bland annat på vad det är du har klagat eller haft synpunkter på. Ibland kan vårdmottagningen behöva tid för att utreda vad som har hänt. Vanligtvis ska du ha fått ditt svar inom fyra veckor. Tar det längre tid ska du få information om det.  

När du har kontaktat vården med klagomål eller synpunkter ska du få en bekräftelse på att de har tagits emot. Om det är möjligt ska du ska också få information om när du kan få ett svar.

Du ska förstå svaret

När du får svaret ska det lämnas på ett sådant sätt att du förstår det. Du kan få svaret muntligt, till exempel genom ett telefonsamtal eller ett möte. Det kan också lämnas skriftligt, till exempel genom ett brev. Hur omfattande svaret är beror på vad du klagat eller haft synpunkter på.

Svaret ska innehålla en förklaring till det som har hänt. Du ska också få information om vad vårdenheten ska göra för att händelsen inte ska inträffa igen, om de bedömer att det som hände var felaktigt. Om något misstag har begåtts ska du få en ursäkt. Du ska också få veta vem du ska kontakta om du har fler frågor.

Du kan ha rätt till ersättning om du blir skadad inom vården. Läs mer om ersättning vid patientskada.

Patientnämnden kan stödja dig

Du kan kontakta patientnämnden i ditt landsting eller din region om du vill ha stöd i samband med att du har synpunkter eller vill klaga på vården. Patientnämnden kan hjälpa dig att berätta för de ansvariga om det du har varit med om. De kan också hjälpa dig med att få svar på dina synpunkter eller klagomål.

Patientnämnder finns i alla landsting och regioner och är fristående från hälso- och sjukvården. Där kan du också få information om dina rättigheter och få råd om vilka andra myndigheter du kan kontakta eller anmäla till, om det behövs.

Det kostar inget att kontakta patientnämnden.

Det går bra både att skriva och ringa

För att få kontakt med patientnämnden kan du fråga vårdpersonalen där du har fått vård. Det ska också finnas information på landstingets eller regionens webbplats. Du kan ringa eller skriva till patientnämnden.

Patientnämnderna tar emot klagomål på hälsovård och sjukvård som drivs av landsting och regioner, eller som har avtal med landstinget eller regionen. De tar också emot klagomål på tandvård och kommunal vård.

Patientnämnden ska inte avgöra om sjukvårdspersonalen har gjort något fel eller inte. Det är en fråga för verksamhetsansvariga i vården eller för Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Patientnämnderna ska öka kvaliteten i vården

Utöver att stödja dig som patient har patientnämnderna också i uppdrag att sammanställa de synpunkter och klagomål som de får. Slutsatserna kan sedan användas för att vården ska bli bättre.

Patientnämnderna samarbetar med Inspektionen för vård och omsorg. Nämnden ska informera IVO om det finns något som myndigheten behöver granska.

 

 

IVO - Inspektionen för vård och omsorg

Du kan kontakta Inspektionen för vård och omsorg med klagomål på vården, men först ska du ha kontaktat vårdenheten där du fick vård eller patientnämnden. De ansvariga ska ha haft tillfälle att svara på dina klagomål innan du kontaktar IVO. 

IVO utreder allvarligare händelser

IVO utreder inte alla typer av synpunkter och klagomål. De ska utreda anmälningar om allvarligare händelser inom vården. Det kan vara händelser som har gjort att du som patient har fått en skada som inte kommer att försvinna eller att du har fått mycket större behov av vård. Det kan också vara händelser där en patient har avlidit.

IVO ska också utreda händelser där en patients självbestämmande och integritet allvarligt har påverkats. De ska också utreda händelser där sekretessen inte har följts och vissa klagomål som rör psykiatrisk tvångsvård och isolering enligt smittskyddslagen.

IVO utreder som regel inte händelser som är mer än två år gamla.

På IVO:s webbplats kan du läsa mer om hur du kan anmäla klagomål.

Du kan också lämna ett tips till IVO om det finns fel eller brister i vården som du tycker att IVO ska få veta om. Då kan du vara anonym.

Allvarliga vårdskador eller händelser där det fanns risk för en allvarlig vårdskada ska anmälas av vårdpersonalen till IVO. Det kallas lex Maria-anmälan.

IVO gör en utredning

När IVO har fått in en anmälan från dig gör de en utredning, om de bedömer att ärendet är av en sådan sort. De tittar på vad vårdpersonalen gjorde, vad som blev fel och varför. Vårdgivaren får också kommentera anmälan och berätta vad de har gjort för att det inte ska hända igen.

IVO kan sedan föreslå vad vårdgivaren behöver göra för att inte samma sak ska hända igen. Utredningen kan också leda till att IVO riktar kritik mot en verksamhet eller mot personal inom hälso- och sjukvården.

IVO ska uttala sig om vårdgivaren eller vårdpersonalen har agerat på ett sätt som är olagligt eller olämpligt när det gäller patienters säkerhet.

HSAN kan dra in legitimationen

Om IVO bedömer att en person som arbetar inom vården är olämplig i sitt yrke, görs en särskild utredning om det. Det kan leda till att IVO ansöker om att dra in den personens legitimation. Det gör IVO hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. HSAN kan även bestämma att personen ska få prövotid. Under prövotiden kontrolleras hen särskilt.

Brottsliga händelser

Anmälningar av händelser som kan vara brottsliga överlämnar IVO till polisen. Det kan till exempel handla om att sjukvårdspersonal misstänks för sexuella övergrepp eller misshandel.

Anmälan om diskriminering eller brott

Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering. Om du anser dig särbehandlad kan du anmäla det till DO. Du kan till exempel anmäla diskriminering på grund av kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, etniska tillhörighet, funktionsförmåga eller religion.

Polisanmälan

Du kan göra en polisanmälan om du anser att ett brott har begåtts inom vården, till exempel att du har blivit utsatt för sexuella trakasserier eller våld. En anmälan kan också handla om vållande till annans död. 


KILEN

Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa är ett kompetenscenter som utvecklar konsumentkunskap i läkemedels- och hälsofrågor. Man arbetar bland annat för att de som råkat illa ut och drabbats av biverkningar och behandlingsskador ska hållas skadeslösa. På Kilens hemsida kan man läsa om erfarenheter och kunskaper om läkemedelsberoende och problemläkemedel. Man kan också läsa om konsumentdatabasen ELIN och själv rapportera om biverkningar och effekter av läkemedel.


ALTERNATIVFÖRMEDLING

Gratis telefonförmedling och rådgivning över hela landet. Här kan man få hjälp med att hitta alternativläkare som hjälper till med nedtrappning av psykofarmaka.


RSMH

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. RSMH arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv.


RFHL

Riksförbundet för hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsberoende. RFHL är en solidaritetsrörelse för och med människor som har problem med droger och läkemedel. Medlemmar består till stor del av före detta narkomaner och av människor som har eller haft ett läkemedelsberoende.


Artiklar
Allt fler självmord inom psykvården

Få anmälningar om övervåld i psykiatrin

Inga brister i vården vid självmordsfall
Anmälan mot psykiatriska kliniken vid Västerviks sjukhus

Husläkare i Uppsala anmäler kommunen och psykiatrin till Socialstyrelsen

Landstinget anmäler 60-årings självmord - vf.se

Dagens Medicin: Polisen anmäler sjukhus


TILL PERSONAL INOM PSYKIATRIN
GLÖM INTE ATT DU ENLIGT LAG MÅSTE ANMÄLA:
Lex Maria
Lex Sarah

Mina två liv


RUTS PROJEKT 365 DAGAR SELFIE!

Ett event jag hittade i Stockholm på söndag!!
 
http://us9.campaign-archive2.com/?u=cd4b01a98223181f437620a16&id=fabd35178b
 
 

Stödkonktater via mail

UPPDATERAD!
Vill du vara stödkontakt? Skriv din mejlaadress och kort om dig
i kommentarsfältet.
 
 
HJÄLPSÖKANDE
Ni kan ALLTID maila
psykiatrin@hotmail.com
- jag svarar så ofta jag kan och gärna.
Det kan handla om vad som helst.
 
Dessa mailadressen nedanför kan ni kontakta
om ni behöver någon att fråga
och få stöd ifrån!
 
 
STÖDKONTAKT
En stödkontakt är en person somorkar svara och läsa om andras problem
och som bara finns där som ett bollplank med idéer och empati.
Oftast burkar det vara mail som handlar om hur man kommer i kontakt med psykiatrin,
vad det finns för hjälp och undran över vad peronalen för säga och göra till patienter.
Vill du vara stödkontakt? Kommentera inlägget!
 
 
 
 

rose_marie80@hotmail.com

 

Rose Marie - Jag kan ställa upp. Bor i Östergötland.  

 

 
lena@ohl.se 
 
♠ Jag är 66 år, har mer än 30 års erfarenhet av både somatisk och psykiatrisk vård. Bipolär numera, förr hette det att jag hade Borderline. Har ups and downs, men försöker svara så gott det går. Kan kanske ge de lite äldre någon att bolla med?
 

Sarakniest@hotmail.com

♠  "Jag kan ge råd och förslag och uppmuntra personen till positiva och friska förslag. Jag har tidigare egen erfarenhet av psykisk ohälsa och missbruk. Jag är snäll. Jag har ett gott hjärta och empati. Pålitlig. Nogrann."

   


 

♠ Em.Olsson@hotmail.com

"Jag kan hjälpa till både med personligt stöd och vägledning. Jag kan hjälpa till att leta upp vård åt personer som känner att de själv inte orkar dra i det men ändå vill, jag läser till sjuksköterska så jag kan hjälpa till och kika på läkemedel om det finns oklarheter. Och självklart om man bara känner att man behöver prata med någon som förstår, då jag själv varit där men idag mår bättre även om det inte alltid är 100% så har jag accepterat att livet har sina toppar och dalar."


 


Dagbok från sluten avdelning

Tips från läsare:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/356906?programid=3052

"Låt dom aldrig slå ner dig"

NU ÄNTLIGEN ÄR DEN UTE!
 
Jag har i typ ett år hållt på hemligheten att Anna Johansson skrivit en forskningsartikel om
sociala medier och patienter inom psykiatri med inriktning bloggar och bloggforum -
alltså om denna blogg! Jag är så stolt över mig själv och er!
 
Anna Johansson är forskare fil.dr. i entologi samt bitträdande lektor
vid Umeå Universitet och nu har artikeln givits ut i Social Vetenskaplig Tidskrift som ni ser nedan.
Det är en jätteviktigt artikel som sätter ord på det jag inte kunnat få ut själv. Jag
har aldrig träffat Anna och vi känner inte varandra alls, så denna artikeln är bara skriven
utifrån Annas eget intresse.
 
Här är några rubriker som finns i artikeln:
 
  • Hälsa och sjukvård på internet
  • Patientperspektiv på psykiatrin
  • Bloggforumet och patientgemenskapen
  • Bilder av psykiatrin
  • Praktiska svårigheter att få hjälp
  • Nonchalans och trivialisering
  • Straff och skuld
  • Psykiatrin som fiende och möjlighetsvillkor
  • Att blogga för en bättre vård
  • "Psykiatrins änglar" som undantag
  • Sociala medier och den omförhandlade patientidentiteten
 
 
Det är alla ni som bloggar som gjort detta möjligt att bloggforumet i huvudtaget finns.
Jag är så stolt att vi arbetat ihop nu i 6 år med att synligöra och höja våra röster inom psykiatrin.
DU ÄR VIKTIG!
 
 
Här kommer lite axplock ur tidskriften!
 
 












 
 
 

Finjagårdens Behandlingshem - Din upplevelse

 
"Patient 
 

"Jag har startat en blogg där FD behandlingspatienter kan skriva sina negativa upplevelser om FINJAGÅRDENS BEHANDLINGSHEM AB. 

Min vetskap är att terapeut har tafsat på patienter. Patienter har blivit utkastade för att dom inte vill ha ett självmord på sina axlar. Folk har blivit misstrodda. Hånade. Kränkta. 

Vi måste få göra våra röster hörda."


Sanning - Konsekvens Psykoterapienheten PTE Rosenlund

 För det första så kan mentalskötarna på enheten sluta posta kommentarer på bloggen,

jag ser era IP-nummer och kan spåra adressen idioter..

+ att jag kommer ändå inte godkänna era patetiska kommenterer!

 


 

Jag har sökt DBT-behandling och traumabehandling efter våldtäkt i 10 år

inom landstinget. Jag har inte råd med privat och de vill

inte ta emot mig eftersom jag är i så pass dåligt skick.

 

PTE Rosenlund/Södermalm är landstingsägt

och jag har blivit nekad behandling där 4 gånger,

psykoterapi -dvs typ DBT för borderline och traumabehandling.

 


Psykoterapienheten Södermalm / Rosenlund - Stockholm (PTE)

Flera har hört av sig till mig och undrat vad som hände

med min behandling jag blev lovad.

 

Jag har blivit nekad vård på PTE på grund av fyra saker:

 

* Att jag har den här bloggen

* Att jag hade kontakt med DN

* Att jag ville ha ut mina journaler

* Ett rykte från personalen på Enskede Årsta Vantör Psykiatriska enhet Mobila teamet

att jag lägger ut inspelade samtal på bloggen.

(har aldrig hänt, som ni vet)

 

För er som inte vet så är inget av detta legitima skäl

för att neka någon behandling.

 

PTE och psykologen M*ud Nilsso* har anmälts till IVO

Hon nekade mig vård för att HON inte kände tillit till mig då

jag tagit ut mina journaler och hon hört rykten från annan personal

som inte stämmer.

 

Hon kunde inte "känna sig fri i sitt arbete".

Mina samtal med henne var helt absurda,

och hon försökte provocera mig genom att nedvärdera

annan personal inom psykiatrin för att se om jag skulle reagera.

PTE vägrade ge mig en ny bedömning eftersom enligt 

enhetschef Ann* Laz*r

"en annan terapeut troligtvis skulle

göra samma bedömning"

 

Enligt juristerna på Stockholms Läns Landsting så håller 

inte argumentet och är inte förenligt med lag och rätt.

Därför går jag nu hos en terapeut "på stan" - alltså privat 

som landstingen måste betala för. 

Detta är ytterst ovanligt och enligt mina kontaktpersoner 

inom psykiatrin har detta aldrig hänt förrut inom enheten.

 

Efter att jag anmält detta har jag blivit 

"omplacerad" som patient i öppen och slutenvården eftersom 

"personalen inte kan vara professionella i sitt arbete med patienten".

 

Men det får ni höra om i nästa Sanning och konsekvens :)

 

Jag varnar alla att ha kontakt med Psykoterapienheten Södra

Rosenlund Södermalm Stockholm

Gå där på egen risk.

 

  

Suicide Rescue . se

 

Bra sida, kommer fler å fler sånna här.. top notch
webbsida: http://suiciderescue.se
facebook: www.facebook.com/SuicideRescue
 
 

 
 
Enligt sidan "Bolagsverket har den 20 december 2013 beviljat ett rikstäckande namnskydd av namnet Suicide Rescue till aktiebolaget Suicide Rescue i Sverige AB med organisationsnummer 556956-3595. Samtidigt harBolagsverket avslagit den överklagan som den gamla föreningens styrelse lämnat. Bolagsverkets jurister anser beslutet, som i enlighet med svensk lagstiftning inte kan överklagas, vara fattat korrekt och utom rimlig tvivel. Samtidigt väljer även Facebook och andra sociala medier att ge Johan Sjöholm som den ursprungliga skaparen av respektive användarkonto, ett fortsätta oförändrat ägandeskap. Organisationens olika sociala medier liksom denna webbplats (www.SuicideRescue.se) administreras av medarbetare inom Suicide Rescue som arbetar helt ideellt och inte har några andra vinstintressen än att rädda liv!"
 

BUP / Efterlysning

 
SVT - människorna kontakde mig angående BUP och jag tänkte göra en ny efterlysning.
 
DU kan alltså vara anonym och handlar mer om en Granskning och de samlar Information och innebär
inte att du hamnar på tv :)
 

"Vi granskar BUP - vill du dela med dig av din erfarenhet av egen eller

anhörigs kontakt med BUP under 2011-2014.

Naturligtvis behandlar vi alla kontakter och uppgifter med respekt och sprider ingenting vidare.

Vill du veta mer om projektet hör av dig till oss: johanna.svensson@mediabruket.se "

 

 

Här kan ni läsa om Amandas kontakt med BUP:

 


Berätta din historia

 

Fler studier

Fick ett tips!!!
 
Du kanske redan har tipsat om detta men det finns exempelvis även
behandlingstudier för personer med dysmorfofobi och depression: 

http://bddstudie.se/index.html 

http://www.actua.se/ 


http://www.internetpsykiatri.se/index.html och http://www.kbt.info/behandling/ utlyses
det ständigt nya studier som man kan ansöka om att få vara med i.
 
 
 

Sofia-studien

Fick tips om detta!
https://www.iterapi.se/sites/sofia/
 
 
 
 
 
 

Sekretesslagen

 
 
 
Det kan vara svårt att veta vad sektretesslagen innebär inom psykiatrin. 
Några saker ni kan tänka på är
 
* Ditt medgivande måste ges om information ska få komma till dina anhöriga
 
* Bara de som är inblandade i vården av dig ska få veta uppgifter om dig. Dvs olika vårdenheter har inte alltid rätt att få veta andra saker om dig.
 
* Sektretesslagen gäller även i polisärenden. Vårdpersonalen får ej ange personliga uppgifter om dig
om du är misstänkt skyldig för ett brott som ger Minst fängelse i 2 år eller mer.
Vare sig om det är vårdpersonalen som anmäler dig eller inte.
Personliga uppgifer är t ex din diagnos, personlighet, din kontakt med vården etc som inte har med själva händelsen att göra.
 
 
Glöm inte att du kan låsa din journal jämtemot t ex somatiska vården så att de inte läser dina psyk-journaler när du söker på t ex sjukhus.

 

 

Lite fack text..

 
 

Vad innebär sekretess och tystnadsplikt?

Sekretessen innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just denna patients vård. Man ska alltså inte diskutera en patients uppgifter med en kollega som inte deltar i patientens vård eller behandling, även om han eller hon i sin tur också har tystnadsplikt.

Det är inte självklart att uppgifter om en patient får lämnas till nära anhöriga eller andra närstående. Samtycke från patienten att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess ska inhämtas av den som ansvarar för vården. Samtycke ska dokumenteras i journalen. Fråga vad patienten själv vill eller kontrollera om det finns ett medgivande dokumenterat i journalen. Det gäller naturligtvis även gentemot andra, till exempel journalister, arbetsgivare, grannar och så vidare.

Man ska inte ens tala om att patienten är inlagd på en avdelning om det inte till exempel i journalen tydligt framgår att denna uppgift kan lämnas ut. Genom särskilda bestämmelser i patientsäkerhetslagen finns det emellertid undantag som innebär att personalen är skyldig att lämna ut en uppgift om att en viss person vistas på en sjukvårdsinrättning om den i särskilt fall begärs av till exempel en polismyndighet eller en åklagarmyndighet.

 

_______

 

viktigt.gif

Samma regler, utan undantag, gäller oavsett vem som är patient och vad patienten vårdats för.

Sekretessen gäller även efter det att man har slutat arbeta inom hälso- och sjukvården.

Vilka uppgifter omfattas av sekretessen?

Sekretessen gäller till exempel uppgifter om vem som är patient, patientens sjukdom och behandlingen av den, patientens adressuppgifter, uppgifter om familjeförhållanden och andra sociala förhållanden, arbetsoförmåga, arbetsgivare, med mera. Den här typen av uppgifter finns ofta i patientjournaler eller i anteckningar som förs på annat sätt. Men sekretessen gäller också sådant som patienterna eller deras närstående själva har berättat för vårdpersonalen.

 
 

Novahuset

 

Schizofreniförbundet

 

Frisk & Fri / Anorexi & Bulimi kontakt

 

HOPP


Autism och Asperger förbundet

 

IBIS

Intresseförening för Bipolära

Tidigare inlägg