Psykiatrin - den enda vården utan läkarkontakt
Kategori: Diskussion
Det är något speciellt med psykiatriker. Det är den enda läkargruppen som endast förlitar sig på subjektiv andrahands-information (journalanteckningar) ifrån sjuksköterskor och andra (läs: mentalskötare) som inte ens har utbildning eller legitimation att göra utvärderingar eller journalanteckningar på patienter.
Psykiatriker kan göra bedömningar utan att träffa patienten/ Dig.
De kan gå på subjektiva upplevelser ifrån personalen som inte ens innebär defenentiva värden. De har (oftast) inga blodprover eller röntgensvar att gå efter, eller någon konkret status ( typ svullet ben) utan ska göra en
Objektiv bedömning på dig fast på Subjektiva värderingar och journalrader.
Är patienten självmordsbenägen?
Man kan säga att det finns 3 steg i detta som alla innebär hur man tolkar och subjektivt värderar patienten.
- Har patienten planerat självmordet? Vissa behöver inte ens planera, vissa har alltid samma tanke och tillvägagångssätt. Man behöver inte planera speciellt mycket, så länge man har "grejer" hemma.
- Har patienten förberett självmord? Det har visat sig att många inte ens har det som begår fullständiga självmord, det låter som att man behöver en hel inköpslista för att koka ihop detta.
- Har patienten självmordshotat förrut? OM ja kommer du till 99% inte få hjälp andra gången. "Vargen kommer" är nämnligen så pass använt att det kan både användas som en ursäkt både när patienten är vid liv och efter ett självmord.
Övriga saker som hur de beskriver Hur du mår.
Har du ångest och i vilken grad.
Kan det eskalera till att du gör illa dig själv?
Hur du beskrivs som person? Ett "litet" framför Nedstämd eller Deprimerad kan gör att läkaren
avfärdar att du ska få hjälp.
Du kan prata med en mentalskötare. Om inte mentalskötaren ställer rätt frågor eller rätt Ledande frågor
kan svaren och informationen variera enormt. Ett "hur mår du" ger egentligen ingenting.
Mentalskötaren kan i sin tur i sin subjektiva mening berätta för sjuksköterskan hur de upplever hur du mår.
Sjuksköterskan kan i sin tur i sin subjektiva mening utifrån Den informationen skriva ned/prata med läkaren om hur du mår.
En läkare ska sedan göra en bedömning på dig utan att träffa dig,utan att höra din röst eller förtvivlan,
utan en mänsklig kontakt med dig - göra katastrofala beslut utifrån en Tredjehandsinformation.
Neka inläggning, neka vård alls, ordinera mediciner utan att fråga om du tål dom eller om de fungerar på dig, neka fortsatt kontakt - eller neka till att vilja göra en bedömning alls. Och alla dessa missförstånd! Känner du igen detta?
Ingen annanstans i vården går det till såhär, och ingen annanstans i vården blir du nekad att prata med
en ansvarig läkare om du begär det. I all annan vård är det en läkare som ger dig diagnos och behandlingsplan. Alla beslut är grundande på faktiska uppgifter om din hälsa.
Det är vanligt att patienter blir felbehandlade pågrund av miss i kommunikation och bristfällig överföring av faktiskt information i somatiskt vård.
Tänk på hur många liv som hade kunnat räddats i psykiatrin om läkare hade verkligen satt sig ner med varje patient eller bara pratade med dom på telefon, och inte förlitade sig på en tredje hands subjektiv bedömning...
Nathalie säger:
Bloggadress: http://nouw.se/naatly
Jag jobbade som sjuksköterska på Piva tidigare och där hade vi världens bästa läkare. Han tog sig alltid tid med patienterna, varje dag och ibland till och med flera gånger per dag. Han var alltid på avdelningen och fanns till hands både för oss och för patienterna. Han var och är helt fantastisk och väldigt empatisk. Lyssnade på oss, men även alltid på patienterna. Innan honom hade vi dock en riktig idiot som aldrig visade sig på avdelningen. Kram!
Sanna säger:
Bloggadress: http://insaniacparttwo.blogspot.se
Jo tack... Fick diagnosen Schizofreni efter 15 minuter av en läkare jag aldrig träffat förut.
Den satte han efter att enbart ha läst mina journaler. Han pratade knappt med mig alls.
Tycker att det är synd. Och hemskt!
Andra läkare, som bara läser journaler eller kollar läkemedelslistan skriver ut nytt / tar bort /ändrar doser på mediciner enbart efter anteckningar.
Inte efter mig och mina behov.
Tackar alla gudar och gudinnor för att jag har en bra läkare på psyk som nu är less på att de andra läkarna ändrar i hans ordinationer.
Så nu förnyar jag mina recept enbart hos honom.
Han har känt mig sedan jag var 18 år (är 26 nu).
Det känns bra att vi kunde göra så istället.
K säger:
Jag har inte varit inlagd som vuxen (tack och lov...) men haft kontakt med öppenpsyk sen 2004-nånting. Haft några olika läkare där, de flesta helt okej men råkat ut för några märkliga kommentarer av en del och nån som glömde ordna recept och intyg fastän jag sa till i god tid. Nu har jag en som verkar uppriktigt bry om mig. Hoppas det fortsätter så...
Så vitt jag vet måste läkaren alltid träffa/undersöka patienten personligen för att ställa diagnos. Får man inte träffa sin läkare kan man nog vända sig till Patientombudsmannen eller liknande.
K säger:
Hur menar du med "inte diagnos som i akut bedömning"?
De ska samråda med patienten (om patienten är tillräckligt sansad för att kunna förstå och prata om saken). Det står inskrivet i lagen:
LPT: 17 § "I fråga om behandlingen under vårdtiden ska samråd äga rum med patienten när det kan ske. Samråd ska ske också med patientens närstående, om det inte är olämpligt. Frågor om behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkaren".
Ann Pettersson säger:
Bloggadress: http://nouw.com/Annorlunda
Jag har valt detta inlägg till vinnare i min veckans
inlägg tävling, Grattis! Jag utser ett inlägg om psykisk ohälsa varje vecka. Jag ska nu göra vinnar inlägget och undrar om jag får ta din banner och presentera dig med?
Ylva. säger:
Jag har träffat många läkare genom åren. Många som inte bryr sig alls eller bara skriver ut en hög tabletter. En av dem anmälde jag till ivo. Då jag 10 dagar innan jag träffat honom försökt ta mitt liv. Han skrev ut över 800 tabletter och de flesta kunde dödat mig om jag nu ville det. Fick ut alla på en gång! Slutade med att en kompis fick låsa in tabletterna och dosera ut dem åt mig. Helt jävla fel. I sitt försvar sa han att han hade sagt till mig att en sköterska kunde ha gett mig. Vilket inte var sant då han mestadels satt vid datorn under mötet. Han brydde sig inte så mycket utan skrev ut dessa tabletter till mig. Det tog över 3 år innan de fattade beslut om att han hade gjort rätt i mitt fall. Och det känns förjävligt.
K säger:
Jag tror vi pratar förbi varandra, om olika saker liksom. När du skrev att dr kan besluta om tvångsåtgärder utan att träffa pat så antog jag du menade när man vårdas enligt LPT eftersom att om man är inlagd enligt HSL så får inte tvångsåtgärder användas och man kan vägra att ta en medicin. Jag vet att LPT inte är en diagnos. :)
När jag ringer öppenpsyk så är det ju min BA som jag ringer, och denne informerar dr om mina önskemål/behov. Jag ser inget fel i det...om jag säger att jag behöver träffa dr personligen så bokar de ju en tid. Jag kan även skriva direkt till min dr via MVK eller snigelbrev. Min mottagning/dr är kanske inte som andra mottagningar/dr...? =)
Men, som sagt, jag har inte varit inlagd som vuxen så har inga erfarenheter av det.
Mia säger:
Det är så sjukt, de frågar om man har suicid tankar, och ja jag säger när jag har det. Men får då höra att jag är så "duktig" och skall säga till innan jag gör något. Tror aldrig någon tagit mig på allvar någon gång trots att flertalet försök varit så allvarliga att återupplivning krävs. Sen hamnar jag på avd. igen och får egen ut? Personalen tar mig på allvar men aldrig läkaren.