Psykiatrin.blogg.se * 2008-2018

Här informerar jag lite om psykoser.
Jag kommer också behandla “haschpsykoser” - ett ord som används men inte finns.

Psykos är ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att individen tappar kontakten med omgivningens verklighet.
De flesta som drabbas av psykos för första gången är mellan 16 och 40 år, men sjukdomen kan förekomma under hela livet. Varje år drabbas 1 500- 2 000 personer i Sverige av en psykos. Av dem som insjuknar för första gången får ungefär hälften så småningom diagnosen schizofreni.
Alla kan i princip få en enstaka psykos. Det kan ske om belastningen blir tillräckligt stor, till exempel vid för lite sömn i kombination med någon annan belastning, vid livskriser eller som en följd av alkohol- och narkotikamissbruk. En psykos kan komma plötsligt, men det vanligaste är att den utvecklas under en tid.
Hur länge en psykos varar varierar också. En del får en psykos bara en gång, medan det hos andra är återkommande. Om man har en långvarig psykos kan det leda till personlighetsförändringar och sociala handikapp.
Schizofreni är en form av psykos som varar i minst ett halvår. Många faktorer samverkar och någon entydig förklaring eller orsak finns inte idag.

Man brukar tala om en sårbarhet som innebär att människor har olika stark benägenhet att reagera med psykos när de utsätts för stress. Schizofreni, t.ex. har sannolikt en komplex ärftlighet där en interaktion mellan ett flertal gener skapar en risk att drabbas av sjukdomen. Även neurobiologiska faktorer som undernäring eller syrebrist under fostertiden kan ge en ökad risk att utveckla schizofreni senare i livet. Miljön under uppväxttiden spelar också en stor roll, där allvarligt störda uppväxtförhållanden kan förstärka den biologiska sårbarheten, och goda uppväxtförhållanden kan fungera som ett skydd mot att utveckla sjukdomen.

En person med hög sårbarhet kan leva utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en större påfrestning som att flytta hemifrån, börja studera, klara militärtjänsten, få sitt första barn, eller en kroppslig ansträngning som sjukdom, långvarig sömnbrist, eller drogpåverkan.

Psykoser har troligen flera orsaker, och kan vara ärftliga. En del människor har lättare att reagera med psykos vid påfrestningar. Det som utlöser psykosen kan vara till exempel en chockartad upplevelse, drogpåverkan eller problem som har att göra med att bli vuxen. Det finns ingen enkel förklaring till en psykos. Det ligger många faktorer bakom. Både ärftliga och miljömässiga faktorer kan leda till ökad sårbarhet för psykos. Oftast sker ett samspel mellan arv och miljö.

En psykos kan framkallas av
* akut förändring i livet
* livskris
* närståendes död
* allvarlig olycka
* barns födelse
* graviditet och amning
* demenssjukdomar
* alkohol (delirium tremens)
* narkotika (försvinner när narkotikan gått ur kroppen)

Symtom
De första tecknen på en psykos kan vara att personen drar sig undan, blir alltmer isolerad och får svårt att arbeta eller studera.

Positiva symtom
Positiva symptom innebär att saker har lagts till patientens upplevelsevärld. Exempel på dessa är:

* Hallucinationer Oftast upplever personer sina psykoser som hemska. Svettningar, stela muskelrörelser (predelirium) - Hörselhallucinationer - röster, musik, knäppningar som upplevs komma från huvudet eller någon annan stans.
- Synhallucinationer - ser saker som inte finns, eller upplever att någonting som finns förändras, t ex att spegelbilden förändras.

* Vanföreställningar - förföljelsemani, känsla att vara övervakad, lurad eller trakasserad.
* Tanktestörningar - många tankar, oavslutade tankar - inte kan tänkka ordetligt, inga tankar alls. Kan vara negativt symtom.

Negativa symtom
Negativa symptom innebär att saker som friska människor upplever saknas i den psykotiska personens upplevelseliv. Exempel på det är att personen är mindre öppen, tillbakadragen, saknar engegemang och intresse för olika aktiviteter, apati, glädjelöshet och har koncentrationssvårigheter.

Diagnoser
* Vid en affektiv psykos är grundsjukdomen en depression eller en bipolär sjukdom, men personen utvecklar samtidigt en psykos som varar kortare tid än den affektiva sjukdomen. Vid en depression kan man vara fylld av tankar på ens egen oduglighet, död, eller på vilken dålig person man tycker att man är. Vid manier kan vanföreställningarna handla om att vara utvald, t.ex. att vara Gud eller djävulen själv. Hallucinationer kan förekomma.
* Vid psykos UNS (utan närmare specifikation) är symtomen alltför okarakteristiska eller osäkra för att ge en mer specifik diagnos.
* Schizofreni ofta unga människor i samband med en livsförändring. Vid schizofreni varar psykossymtomen minst en månad och funktionsförlust på flera områden minst ett halvår, och kan bestå hela livet.
* Schizofreniform störning liknar schizofreni men varar kortare tid, och går över inom en sexmånadersperiod.
* Vid schizo-affektiv störning förekommer schizofreni samtidigt med en depression eller en bipolär sjukdom.
* Paranoid psykos - i samband med plötsliga miljöförändringar bland annat, ofta hos äldre.
* Inducerande psykotiska tillstånd - narkotika kan tillföra och slutar när narkotikan är fysiskt nedbruten och kemiska effekten avtagit.

Den drabbades upplevelse
* Ovannämda symtom
* Ångest
* Rädsla

Behandling
Det är viktigt att både den som är sjuk och familjemedlemmar får psykologiskt stöd.
En trygg behandlingsmiljö betyder mycket, och en del kan därför vårdas hemma medan andra kan behöva vara på sjukhus eller behandlingshem.
Vid en psykos behövs hjälp snabbt, helst inom ett dygn. Familjen bör vara en del av behandlingen redan från början. Om personen får stöd i hemmet av utbildad personal kan en inläggning undvikas.
Miljön bör ge lugn och ro vid psykoser. Vid inläggning är en hemlik miljö att föredra framför stora vårdavdelningar. Bemötandet bör vara tydligt och empatiskt.
Mediciner mot de psykotiska föreställningarna samt mot ångest och sömnsvårigheter kan lindra symtomen. Antipsykosmedel minskar symtom som paranoia, vanföreställningar och hallucinationer. Lugnande medel minskar ångest och oro, och insomningstabletter kan behövas under en period. Vid nedstämdhet som vid en depression kan antidepressiv medicin ges.
Psykologisk behandling erbjuds ofta i form av stödsamtal eller terapi.
Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara en god hjälp i återhämtningen genom att stärka problemlösningsförmågan och självförtroendet.

Rehabilitering
Det är viktigt med en helhetssyn tidigt i behandlingen. Arbetsterapeuten kan göra funktionsbedömningar och träning som bidrar till att få vardagslivet att fungera. Sjukgymnastik kan förbättra kroppskännedom, koordination och styrka, samt ge träning ibland annat avslappningstekniker. Kuratorn kan se över ekonomin och hjälpa personen att få det stöd som han eller hon har rätt till. Boendestöd kan erbjudas vid långvarigt behov av stöd i hemmet. Ett personligt ombud kan hjälpa till om svårigheter i kontakten med myndigheter uppstår. Försäkringskassan erbjuder sjukersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Sysselsättning och arbetsträning kan erbjudas av kommunen. Via arbetsförmedlingen kan anställning underlättas med hjälp av bidrag.

Återhämtning
Det är viktigt att undvika droger när man har fått en psykos. Droger kan utlösa återfall i psykosen. Droger som cannabis, LSD och PCP kan utlösa psykoser även hos personer som inte tidigare varit drabbade av en psykos, och ökar risken för att man ska utveckla schizofreni. Bruk av droger ökar också risken för att bli utsatt för våld och att själv bli våldsam. De är därför direkt olämpliga i kombination med en psykosproblematik.

Tips
*Att minska på stressen och undvika situationer som är alltför jobbiga är en strategi som kan vara till hjälp. Att vila och se till att man sover ordentligt, samt att äta regelbundet är också viktigt.
* Man kan distrahera sig från att lyssna på rösterna genom någon aktivitet som att lyssna på musik, gärna lugn musik som inte stressar en. Att läsa, lösa korsord, se på tv, eller ägna sig åt någon form av motion kan också hjälpa. Gemenskap kan lindra rösterna.
* Sätt gränser för rösterna, säg ifrån åt dem, det är du som ska styra över rösterna, inte de över dig. Om det fungerar för dig kan du avsätta en tid för att prata med rösterna varje dag, och be dem vara tysta resten av dagen. Du kan också ignorera rösterna och strunta i vad de säger.
* Skapa en bra samarbetsrelation med din läkare för att få ytterligare hjälp att hantera rösterna om de är hotfulla eller besvärande.

Lästips:
Psykoser – Ett integrerat perspektiv, Johan Cullberg. Natur och kultur, 2005
Vad hjälper? AlainTopor. Natur och kultur, 2004
Förstå och hantera röster. Marius Romme, Sandra Escher. RSMH, 2005
Vård och stöd till patienter med schizofreni - en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen, 2003

Info:
Vardguiden
Sjukvårdsrådgivningen
Landsting Uppsala län

Inlägget om haschpsykos har jag skrivit på grund av den felaktiga informationen som finns där ute och de många som diagnoseras haschpsykos, där man ibland ger skulden av en diagnos pågrund av en enstaka haschrökning när det egentligen rör sig om en latent känslighet som föreligger hos vissa människor att utveckla och få en psykos.

Rent kemiskt så får man en psykos när halten av dopamin i blodet så att säga går över gränsen. För att lösa ut en psykos så krävs det att man pressar hjärnan över den gräns där den slutar fungera normalt. Det kan man göra på olika sätt. Missbruk av psykoaktiva substanser såsom cannabis är ett. Långvarig extrem stress ett annat. Sömnbrist ett tredje. Ofta samverkar flera faktorer och till slut utlöses en psykos, dvs patienten får vanföreställningar och blir psykotisk.

På 70-talet började man använda ordet haschpsykos för att man ansåg att haschet gav psykoser hos vissa. I media och hos propagandamaterial mot narkotika används fortfarande “haschpsykos” för att avskräcka människor mot cannabis. Någon haschpsykos finns dock inte.
Läkare inom psykologi och psykiatri inom Karolinska Institutet är några av de som föreläser om det förvrängda ordet haschpsykos.
Propagandan mot cannabis sprider informationen att cannabis kan ge psykoser som bara uppkommit på grund av cannabisen och beskriver inte något om att psykosen kan ligga latent hos människor som utlöses av olika faktorer - vilket den gör. Haschpsykosen beskrivs uppkomma endast på grund av haschet och kan uppkomma flera veckor efter att personen rökt. De beskriver även att haschpsykosen, på grund av haschet, kan göra att personen har psykoser i resten av sitt liv eller i flera månader.
Inget av detta stämmer då det inte ens finns någon forskning som bevisar detta.

Substansinducerade psykoser
“Eftersom det bevisligen finns folk som ex röker cannabis dagligen under många år och aldrig får en psykos så tyder det på att det finns en biologisk faktor som man måste ta hänsyn till. Vissa är helt enkelt känsligare för substansinducerade psykoser än andra, precis som att vissa är mer känsliga för psykoser i allmänhet. Det finns ju som bekant de som får en psykos även om de inte rökt cannabis innan. Forskningen är långt ifrån det stadium där man med ex ett enkelt blodprov kan avgöra om någon är predisponibel, dvs extra känslig, för psykoser. “

Cannabis KAN utlösa psykoser precis som stress, alkohol, livskriser, olyckor kan göra. Det är en känslighet som ligger latent och kan utlösas av olika faktorer.
Du som har en psykisk sjukdom har en latent känslighet för att utveckla din sjukdom pågrund av yttre faktorer och miljö. Samma sak är det med psykoser.

Ett exempel: Det finns en mamma på Internet som skiver om sin son som fick en “hacshpsykos”. Han hade rökt hasch flera veckor innan han fick sin psykos som dessutom varar länge med tillhörande depression. Vad mamman nämner lite i förbifarten är att sonen fick psykosen efter att de fått reda på att hennes dotter (hans syster) blivit våldtagen. Vilket tror ni har utlöst psykosen, haschet eller våldtäkten på systern?

Bloggar om haschpsykoser
Folin.nu
Teflonminne