Informanter sökes till forskningsprojekt!

Informanter sökes till forskningsprojekt

Seriös forskare (intygar jag) söker DIN medverkan!

"Jag heter Anna Johansson och jag är forskare i etnologi vid Umeå universitet.

I min forskning undersöker jag vilken betydelse digitala mötesplatser har i relation till psykisk ohälsa (särskilt självskada) och hur möten mellan patient och psykiatri skildras på nätet.

Jag söker därför dig som bloggar eller använder andra sociala medier för att skriva om något av dessa områden, och som skulle vilja medverka i en intervju. Beroende på vad du föredrar kan intervjun ske antingen via telefon/Skype, skriftligt via mail eller genom att vi träffas. Dina svar kommer att anonymiseras.

Om du tycker att detta låter intressant, kontakta mig på anna.johansson@humlab.umu.se för att få mer information. Stort tack på förhand!"


Senaste nytt

Psykiatrins nya DSM är här

 

Nu publiceras nya diagnosmanualen för psykiatrin – som samtidigt både attackeras och försvaras på nytt.

Läs mer

 *

 

Vanligt att kvinnor är stressade

 

Stress är i dag vanligt bland medelålders kvinnor och för fyra av tio kvinnor leder stressen till fysiska besvär.

Läs mer

 *

 

 

Forskare: Låt användarna tycka till

 

Användarna bör komma in tidigt när webbaserade hälsostöd tas fram. Det är slutsatsen i en ny avhandling.

Läs mer

*

 

Landsting slarvar med tvångsvård

 

I ett landsting saknas uppgifter om lagstöd för tvångsvård i 83 procent av vårdtillfällena.

Läs mer

 *

 

Hon vill få vården att skilja på depression och utmattning

 

Föraktfulla kommentarer om att utmattningssyndrom inte finns, ger psykiatern Marie Åsberg inte mycket för.

Läs mer

 

 

 *

 

Var tionde ung missnöjd med tillvaron

 

Var tionde ungdom mellan 15 och 24 år är missnöjd med sin tillvaro.

Läs mer


Frisk luft, 5 mg?

En liten berättelse från Tjelsi:

Bakgrund: jag har blivit psykotisk och fått åka in akut på stgöran för att mina antidepp slutat fungera. vad min läkare gör är att ta bort min oxascand/sobril, ändrar INTE dosen på mina antidepp och skriver ut atarax.

Sedan hennes beslut har jag bara mått sämre och sämre. Fått självdestruktiva tankar och blivit självmordsbenägen, så jag gick till psykakuten på St göran där de bedömde att det var för stor risk att låta mig åka hem, och satte mig därför i slutenvården (kompassen, haninge). där de också vägrade ändra min medicinering. jag sade att jag hellre mår dåligt hemma om de inte tänker hjälpa mig. de släppte ut mig. dagen efter jag hotat med att hoppa från en bro.

Sedan dess har jag ringt carema psykjour varje dag för att jag mått så fruktansvärt. fick en akuttid hos en läkare imorgon... men... heh, läs vårt härliga samtal:

- Hej jag ringer från Carema och ville bara säga att jag måste avboka din akuttid imorgon.

- Jaha?

- Jag har pratat med din ordinarie läkare och hon anser inte att det är lämpligt att skriva ut benzo till dig, så våra jourläkare kommer inte skriva ut det till dig heller.

- Nu får hon faktiskt ta i beaktning att jag har blivit psykotisk, blivit inskriven i slutenvården och har självdestruktiva tankar och dessutom är självmordsbenägen. Har hon svårt att förstå att Atarax (milt lugnande, för de som inte är insatta) inte hjälper ett skit för hur jag mår just nu?!

- Så du vill alltså bara ha benzo?

- Jag vill ha någonting som tar bort min ångest!

- Du kan ju gå ut med hundarna så du får lite frisk luft?

- Jag säger att jag vill dö, du svarar ”ta en promenad”. Tack för ingenting. Hej då.

*****

(fem minuter senare)

- Hej jag ringer från Carema, jag är ledsen om jag lät lite hård förut. Den enda hjälpen vi kan ge dig är att ringa upp dig ikväll och fråga hur du mår.

- Gör er inte det besväret, jag åker in till psykakuten på S:t Göran istället.

- Är det så illa alltså?

- Jag har ju sagt till er flera gånger att jag håller på att gå under! Jag vill hoppa från västerbron pga min ångest. Det skulle jag kalla ”ganska illa”!

- Så du vill inte att vi ska ringa dig ikväll?

Kort sagt:

 

Länk till inlägget
 


 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar
 

En återvarning

En liten återvarning om sk. psyk-överläkaren Bengt Malmgren.


Eftersom denna människa har flyttat på sin tortyrkammare i Stockholm och kan vara ny för vissa patienter.
Vem är då Bengt Malmgren även kallad som "Bengan" och "PsykJesus"?

Bengt Malmgren har många katolska sidor där han predikar djupt katolska påfynd, men han är även mycket noga med att påpeka på sina sida att han även är läkare, vad nu detta har med varandra att göra.
Detta har disukterats i Detta inlägg.

Bengt har blivit anmäld av HSAN för att få en varning, vilket upphävdes tyvärr i kammarrätten
(Må Bra till varje pris, DN 2004-09-04.). Antalet egentliga anmälningar i huvudtaget vill jag inte ens själv veta. Han har varit aktiv i media eftersom han behandlat sina patienter på Enskede-Årsta-Vantörs Socialpsykiatri, åt helvete. SVT PLAY - Patienter tvingas sova i hobbyrum.

Bengt Malmgren blev Sparkad ifrån Enskede-Årsta-Vantörs Socialpsykiatri , (även hallad Hagsätra-psyk) kort efter Nadjas död (se nedan), samtidigt som även Vårdadministrativ chefen blev sparkad i samma veva.
Han har även enligt säkra uppgifter bråkat så pass mycket med personal att han fått dom att sjukskriva sig.
Nu arbetar Bengt Malmgren och förpestar fler liv på PSYKIATRIN SÖDRA,
Södermalm psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning.

Bengt Malmgren
är en känd person i Stockholms psyk-kretsar.
En av hans passioner att inte ge ut några benzo alls. Eller snarare avsluta t ex en patients mångåriga beroende av benzo, genom att trappa ned det. Under en vecka!

En annan patient beskriver Bengts bravader så här :"En överläkare hade redan gjort mitt liv till en helvete. Bengt Malmgren." Se Detta inägg.

Ett citat av En annan patient: 
Bengt Malmgren - Vi har tyvärr inte resurser att prata med dig så det får bli en haldolinjektion

En av Bengts patienter var Nadja. Det var en ömsesidig relation, av hat.

Nadja dog på grund av den icke-befintliga vården. Hon dog i psykiatrins säng.
Hon hade en fantastiskt röst och stod alltid på sig.
Vi höll på att fixa en inspelning av sången nedan men vi hann inte.
Men jag vet att hon ville att alla ni skulle se den, och den berör ju "Bengan".. och psykiatrin.
Så ta till er, från en ängel.
And beware of Bengt Malmgren.


Nidvisa om Hagsätra psyk
(Melodi: Alpens Ros)

Jag hamna en gång upp på Hagsätra psyk
Det var jobbigt som fan men jag härdade ut.
En man kom och sa "Jag är läkare här"
 Det var Bengan him self
och bara början tyvärr.


 Så nu ska jag sjunga en visa om er
 Jag blir så bedrövad när jag eder ser
 Det börjar med ångest och piller för mig
 och slutar med våldsdåd och bälte så säg.


 Men Bengan sa "Du gå här ej och ta ton!,
Gå till syrran och få en haldolinjektion"
 Men av den blev jag sjuk och fick åka till SÖS
 Jag ska anmäla det så nu är chefen nervös.


Man kommer med piller både morgon och kväll.
Kan tro det är för att jag ska va snäll
Men jag vill va pigg och fungera normalt
Men då säger läkarn "Det här har du valt"


På psyket så äter man mest hela dan
 När jag kommer ut är jag tjockast i stan
Men av det mår jag dåligt det kan man förstå
 Men jag håller stil och har humor ändå.


Att hamna på psyk rekommenderas ej
Man blir ju behandlad som någon jävla grej
 Med tvångsvård och lagar gör dom som dom vill
men jag blir trött på hur vården går till!

 

 

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Återvarning för KMR

 
KMR - Kommittén för mänslika rättigheter - Internationell bevakare av psykiatrin
ska ni ta med en nypa salt. Har sin bakgrund i Scientologikyrkan. Eftersom de finns på facebook och släpper "artiklar" på mynewsdesk och säger sig vara en kommitté för att sprida sitt budskap, så kan det till en början se normalt ut men spårar oftast ut. Nässlar in sig i sociala medier med enkla meningar som folk i allmänhet håller med om som "barndom är inte en mental störning" för att sedan förleda läsaren till Scientologins uppfattningar om psykiatri.
 
"KMR driver bland annat kampanjer mot psykiatriska behandlingsmetoder som man, utan vetenskapligt gångbara skäl, anser vara brutala, såsom elektrokonsulsiv terapi och hjärnoperationer, samt motsätter sig förskrivning avpsykofarmaka som behandlingsmetod för mentala tillstånd. På senare tid har man propagerat mot sjukdomsklassificeringen av barn med DAMPoch ADHD och kritiserar att dessa barn medicineras till exempel med metylfenidat och atomoxetin. Alla läkemedel som påverkar psyket är enligt KMR droger, inkluderat alla antidepressivaantipsykotika och lugnande-/sömnmedel."
 
"Scientologerna (som KMR är sprungen ur) ser psykiatri som ett brott mot mänskligheten eftersom de menar att metoder såsom deras egen dianetik är det enda som hjälper."
 

"Kommittén för Mänskliga Rättigheter hamnade i blåsväder i slutet av september 2008 då det uppdagades av Uppdrag Granskning att de fått in stora inkomster från svenska kommuner som trott att de stött en organisation som arbetar för "mänskliga rättigheter". Bland andra Tjörns kommuntog sedan i programmet avstånd från organisationen.

2011 arresterades organisationens ledare, Jan Eastgate (som tidigare mottagit Scientologikyrkans frihetsmedalj för sitt arbete inom KMR), anklagad för att ha tystat ner sexuella övergrepp mot en 11-årig flicka under sin tid som ledare för KMR i Australien.[6]"



Besöksutpressning - BUPstajl


X- Jag vill inte komma hit igen
Bup - Jo då, hur dax?
X- fattar du inte att jag inte vill ha en ny tid?
Bup - Jo det gör jag, men du ska få en ny tid av mej här... Passar de...
X - JAG VILL INTE HA EN NY TID!!!!
 
X går hem och sedan mejlar Bup X.
Bup mejl - Hej X! Om du inte kommer hit innom 2 veckor så ringer jag dina föräldrar och
berättar allt som du har sagt till mej.
X mejl - Men då kommer jag då! När kan jag få en tid?
Bup mejl - Jag har redan ringt dina föräldrar, men du kan gärna få en tid iallafall?
X  mejl- Ja klart jag vill ha en tid... NEJ VAD FAN TROR DU!!! Tack för min valmöjlighet!! 
Bup mejl - Men dörren står alltid öppen om du mvill ha en tid
 
Bup Ronneby
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Pizza-disciplin

Citat från bloggare/läsare:


"Kom på vad en psykiatrisk läkare sa till mig en gång; han ville att jag skulle upprätthålla en sträng disciplin och exemplifierade detta med att dra en parallell till skidåkaren Per Elofsson,
som - enligt läkaren - bara åt en enda pizza i månaden..."



"Skickar här ett citat som utspelade sig på en anorexi/bulimi mottagning i april 2009,
mellan sjukgymnasten och mig.

SG - Och så kan du använda de här övningarna när du har ångest och vill hetsäta.
patient - Men jag hetsäter inte. Det har jag aldrig gjort.
SG - Nä, just det. Men när du känner att du måste kräkas då.
patient - Öh... jag kräks inte.
SG - Men vad är det du gör då?
patient - Hm... ja... om ångesten blir ohanterlig så skadar jag ju mig själv.
SG - Ja, just det. Det ser jag ju nu."


X sitter kl 8 på en söndagmorgon och har ångest efter att ha kommit in akut på natten.
Mentalskötaren börjar sitt dagpass.
X - Hjälp mig, snälla hjälp mig..
Psyk - Jaha Hej X, Här sitter du och tycker synd om dig själv!
Enskede-Årsta-Vantörs Socialpsykiatriska slutenvård


X blir hämtad av polis. I polisbilen: (detta är första gången de träffas)
Polis 1 - Men du X, du kan ju inte ha det såhär.. du kan ju inte åka in på psyk hela tiden.
Du måste ju göra andra saker. Du kan ju det, du är ju duktig.
Din lägenhet är mycket finare städad än min!
Polis 2 - Höhöhöhö jaaaa
Polis 2 - Ja du kan ju lika gärna ligga inne hela tiden X.
Polis 1 - Precis det kanske är lika bra? Att du får rehabilitering, typ psyk-rehab.
Polis 2 - Ja å sen så smått kanske du kan börja studera eller..
X - Asså.. eh.. jag jobbar ju heltid... det e ju kvällar och helger jag mår dåligt..
Polis 1 & 2 i kör - JAHAAAA??!?


Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Brott - och straff?

Här är en berättelse från en läsare som blivit dåligt bemött pga det brott hon blivit utsatt för.
(Förutom det "vanliga" dåliga bemötandet). Vet inte om psykiatrin FORTFARANDE inte vet hur det ska hantera paienter som blivit utsatta för våldtäkt. Eller ligger gamla förlegade åsikter fortfarande kvar i en psykiatri som är allt annat än modern?

Som en annan smart bloggare skrev som kommentar en gång;
"Medeltiden ringde, de vill ha tillbaka sin psykiatri."


"Den 3 maj 2009
 
Jag vaknade flera gånger natten till den 3 maj, det var ångesten som rev och slet i mig och fick mig att ständigt vakna i kallsvettig panik. Direkt när jag orkat slå upp båda ögonlocken sträckte jag mig trött efter telefonen och och slog in samma nummer jag ringt kvällen innan, till psykakuten. Det hade blivit ohållbart att vara utan medicin bedömde jag själv och förklarade min ångest för kvinnan i telefonen som faktiskt verkade förstå min ångest. Trots det fanns det en minuts tvekan innan jag till slut fick en tid för en läkarbedömning.
Jag var mycket tacksam att jag fått tiden så timmarna innan jag skulle åka lättade faktiskt ångesten en aning och jag fick lättare att andas, dock förvärrades den igen på bussen (NOTERA ATT JAG TROTS SOCIALFOBI ÅKTE BUSS IN, DET GÖR JAG ENDAST I NÖDFALL.) så lika ångestfylld som jag varit på morgonen ringde jag på dörrklockan till kliniken, vi leddes in i ett väntrum där vi fick slå oss ner och vänta på läkaren, då var klockan 13.45, 15 minuter kvar tills den utsatta tiden.
15.30 ”bara” en och en halv timme senare fick vi äntligen träffa läkaren. Hon var en medelålders kvinna som såg medlidsamt på mig när jag berättade om hur jag mådde och vad som utlöst det hela, men när jag kom fram till orsaken till att jag var där slutade hon var minsta förstående. "Nej, jag vill inte skriva ut några ångestdämpande" sa hon bryskt, "men jag kan rådgöra med en annan läkare" tillade hon.
 
Det jag hade berättat var att jag nyligen blivit utsatt för en våldtäkt.
 
När de väl kom tillbaka insåg jag att jag att jag träffat den andra läkaren vid två tillfällen innan och hade tyckt att han var ganska trevlig, Då.
Efter en kort stund började han räkna upp mina fel och brister, slänga ur sig saker som verkligen sårade mig och TJATADE om övergreppet. Och framför allt, min vardag! ”Det är klart att du inte kan må bra om du inte går i skolan eller jobbar” började han, jag försökte avbryta och protestera men fick aldrig tillfälle att tillägga att jag är sjukskriven just för att jag inte klarar av skolan när jag är i sånt dåligt skick.
”Du borde sluta med alla mediciner du har, du kan ju inte leva på medicin resten av ditt liv” sa han utan att ens förstå min problematik. Hur kan en psykotisk människa leva ett Normalt liv Utan antipsykotiska tabletter?? Trots att jag berättade att jag funnit ett mål med mitt liv, något att ägna min tid åt så sa han hela tiden att det jag ville göra (skriva och bli författare) inte dög!! Nej jag skulle ut i det riktiga arbetslivet och göra något helt annat tyckte han och blev skitsur när jag inte höll med om att det vore det bästa för mig. Sen tog han upp mitt boende, han tog upp att jag hade svårt att gå till affären själv och utifrån det bedömde han att jag minsann inte skulle bo själv utan att jag skulle bo ”någonstans bättre lämpat för dig”............... Vad fan menar han?!
Jag upplyste honom surt om att jag ska få LSSstöd så jag kan få träna på att gå till affären så jag till slut lär mig det men det brydde han sig inte heller om.
Och sen var det ju det förbannade övergreppet. Han tjatade och förmanade och tjatade ännu mer om att jag blivit utsatt för ett brott och skulle anmäla det till polisen och kontakta någon jävla förening för utsatta kvinnor. Det var den ”hjälp” jag fick. Han tyckte tydligen att skälla på mig, håna mig och nedvärdera mig skulle HJÄLPA MIG?!
 
Det jag sökte hjälp för var att hantera min ångest, jag anser det som lönlöst att åka in och prata om övergreppet på akuteneheten med en främmande läkare som jag inte går hos regelbundet, därav blev jag extremt stött av att de kom in med en bok som de uppbart nyss läst i om "brottspsykiatri", och hade skrivit ut en bunt papper om olika jävla kvinnoföreningar jag skulle kontakta istället.
 
Dessutom: Han var den mest okänsliga läkare jag  träffat i mitt liv. Jag tappade räkningen efter ca 20 gånger han använt ordet våldtäkt när han prata med mig. FÖRSÖKTE han göra mig mer upprörd eller?
 
Tillägg: Första läkaren som jag fick en tid till, var överläkare på beroendeenheten. Hon sa hela tiden att, "oj,  ja, jag har ju sett vad som händer med personer som blir beroende så jag vill ju naturligtvis inte skriva ut benso till dig, men du kan få theralen?"
 
Notera: Jag har haft theralen, atarax, lergigan och oxascand utan någon effekt, trots det vägrar de skriva ut något annat som behovsmedicin.
 
Detta utspelade sig på Akutenheten i Linköping, Östergötland."
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Hemmet och anhöriga är ingen psykakut

"Yay! Sammanlagt minst 13 piller per dag, istället för att skriva ut
medicinen som fungerar allra bäst, för att den är vanebildande. "

Läs om idiotiska läkare på Tjelsis blogg



Psyk & Anhöriga


Ibland vill psykiatrin att anhöriga ska ta den största delen av vården, så att de slipper det. Det är inte sällan de involverar anhöriga trots att patienten själv inte vill. Som i fallet med mig själv, där jag inte vill involvera anhöriga som jag varken har kontakt med i vanliga fall on daily basis, och som själva mår mycket dåligt.
Och när anhöriga väl tar den stora omvårdnaden och ansvaret för patienten - tills de själva blir utbrända, så är det ändå ingen som lyssnar på dom när de för patientens talan.
Hemmet och anhöriga är ingen psykakut.
Precis som att ens mamma eller flickvän inte är ortopedkirurg när patienten fått en fraktur.

Och anhörigas pass, tar aldrig slut, har ingen rast.
Men jämfört med psykiatrin, så finns iallafall kärlek och omtanke.
Och vad ska man göra, när den man älskar inte får vård?
/Psykos



En berättelse från en annan läsare/bloggare....

"Jag har mått så här som jag mår nu i snart tio år, men det senaste året har det varit värre än någonsin och jag har varit på väg bort så sjukt många gånger. Försökt också, men blivit hittad i sista sekund, jag åkte in akut i vintras och allt jag fick med mig hem var tre sketna tabletter och en remiss och INGEN annan hjälp. Tabletterna och remissen var det min pojkvän som såg till att ens det hände, då läkaren satt och sa att det fanns inte så mycket hon kunde göra åt mitt tillstånd, det hade ju pågått så länge som hon sa. Efter en ordentligt förbannad pojkvän som sa - Antingen så ger ni henne den hjälpen hon behöver, eller så kommer jag se till att du personligen blir ansvarig för detta och att detta uppmärksammas som aldrig förr, sen fick vi åka hem igen. 8 TIMMAR SENARE!! Trots ett tomt väntrum. Men med personal som fikade, såklart.

För några veckor sen så hade jag en sådan där sjukt dålig dag, ångest som inte var av denna värld och paniken i närheten hela dagen, sen brast det så klart. Min pojkvän ringde först sjukvårdsuppl. då jag inte var mottaglig för någon kommunikation och dessutom fick migrän till följd av min panikångest.
Han ringde, berättade hur det låg till och hur jag mådde, möttes av svaret
- Kan jag få prata med henne, så jag får reda på hur HON känner.
- Hon kan inte prata nu, eftersom hon ligger och krampar i sängen.
- Tyvärr då är det inte så mycket jag kan göra åt det, eftersom det inte är du som är sjuk, så kan inte du förklara åt henne. - Ni får ringa upp psykakuten istället.Psykakuten ringdes upp, han berättade alltihopa återigen, berättade att jag varit där innan, att jag inte hade någon medicin. Ja han berättade allting, även att jag låg och krampade och hade svårigheter med att andas. Det svaret han fick var att det var många hos dem nu, men vi kunde ju åka in nästa morgon kl 8 när dom öppnade igen!!

Mitt förtroende för psykiatrin är verkligen NOLL, nu när jag behöver det som mest och mår som värst.
Vet att Sahlgrenska har sjukt dåligt rykte och detta är nog ingenting mot många andras.
Men nu har jag berättat min del iaf, så det står dig fritt att publicera den om du vill."

 

 TACK ALLA NI SOM SKRIVER OCH BERÄTTAR! SKRIV DU OCKSÅ:
PSYKIATRIN@HOTMAIL.COM

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

 


BUP & anhöriga

En berättelse av en läsare, om hur förmodligen de sköraste patienterna inom psykiatrin - de som tillhör BUP, och deras anhöriga varken får vård, hjälp eller avlastning.


"Patienten, X, ankommer till BUPs akutavdelning 16.30 i sällskap med anhörig. Efter de sedvanliga 90 minuterna det tar för jourläkaren att gå ner för trapporna då ingen annan patient finns i sikte, blir det läkarmöte. Anledningen till att den anhöriga, som vi kan kalla för A1, sökt kontakt åt X är att A1 har agerat skötare åt X de senaste dygnen pga obefintlig vård, men orkar inte längre med detta. Det bestäms att X ska stanna på avdelningen.
 
Psyk: En anhörig måste vara med under vistelsen här.
A1: Men anledningen till att jag vill att ni tar hand om X är ju att jag inte orkar göra det längre!
Psyk: Men vi har faktiskt inte tid att sitta bredvid X hela tiden.
A1: Okej, då ska jag se om en annan anhörig kan komma hit då.
 
Klockan är 19 när X får sitt rum. Eftersom X satt i väntrummet under middagen finns det ingen mat åt X, som inte ätit på hela dagen. Den anhörig som kommer istället för A1 - vi kallar den A2 - får ta med sig mat att värma. A2 tar även med sig en yoghurt eftersom den enda frukost psyk har att erbjuda är några ruttna mackor. Det blir dock ingen middag förrän fram emot klockan 20, eftersom det tydligen är mycket krångligt att låta A2 använda mikron i personalrummet. Mikron i patientrummet fungerar inte.
 
Klockan 20.30 är det tydligen dags för "natt"medicin.
Psyk: Hoppas att du somnar av den här.
X: Okej, då går jag och lägger mig...?
 
X ligger i sängen men kan inte sova och 22.30 blir det olidligt så X går ur sängen.
Psyk: Varför gick du och la dig så tidigt?
 
X lyckas till slut somna. Nästa morgon är X frukostyoghurt uppäten av en patient som kom och gick under natten. X äter lite torrt bröd. A1 kommer tillbaka på morgonen. Både A1 och A2 har jobbat dygnetruntskift som provisoriska skötare till deras anhörig X i veckor och de orkar därför inte särskilt länge. Men de kommer även om anledningen till att en anhörig måste närvara inte manifesterar sig. A2 har tittat på TV sedan hn anlände, eftersom det har funnits så gott om skötare att de följt med X ut att röka i par.
 
Innan lunch ber A1 sjuksköterskan att titta på X sår som har börjat vara. Sjuksköterskan säger att hon kommer snart, men har inte tagit hand om såren ännu när X skrivs ut tre timmar senare. Hur lång tid är "snart", när det bara finns en enda patient på avdelningen?
 
Ungefär klockan 13 blir det läkarsamtal med ny läkare.
Psyk: Vi tycker att du borde åka hem.
X: Jag mår precis lika dant nu som när jag kom hit igår.
Psyk: Eftersom du inte förbättras av att vara här kan du lika gärna vara hemma.
A1: Jag hade hoppats att X kunde stanna här över helgen för att vi anhöriga ska få lite avlastning. Inläggning på kliniken håller ju på att planeras, men som det är nu måste vi övervaka X hela tiden för att hn inte ska skada sig allvarligt, och vi orkar inte med det längre.
Psyk: Försök att fokusera på det positiva. Ni får komma hit senare igen om det inte håller."

"Vården" gavs på akutavdelningen på BUP Sachsska 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Svälj, annars blir det vårdintyg!

Psykdygn 2 - En till läsare berättar

Nu är det också väldigt välkommet att DU skriver hur det går till hos dig, även hur det ser ut på en avdelning en vanlig dag, eller berättelse om din kontakt med psykiatrin sedan du fick kontakt till nu.
Allt som vanligt anonymt. Välkommen! PSYKIATRIN@HOTMAIL.COM!



Ringer Ssk och säger att jag mår dåligt. Är på väg att falla in i en 
psykos och börjar tappa förmågan att röra mig och prata.
Ssk:an skickar förbi kvällsrundan (so far so good)
När kvällsrundan kommer har jag fastnat i soffan, men har lämnat 
dörren olåst. De ringer min mobil och jag lyckas pressa fram att de 
kan komma in. Sitter och stirrar upp på ljusspeglingar i taket, men 
med hjälp kan jag följa med till bilen och de kör mig till avdelningen.
 
Klockan är ca 19:00
 
När jag kommer till avdelningen har de ringt jourläkaren som är på 
väg. Har inte riktigt tidsperspektiv på hur länge jag fick vänta, men 
jag satt i en fåtölj och blev stelare och var panikslagen. En annan 
patient verkade orolig över mitt tillstånd och sa till personalen. De 
svarade med att jag bara vill vara i fred. Blir såsmåningom hjälpt att 
dricka ett par klunkar vatten då min andedräkt tydligen luktar aceton. 
Jag är panikslagen och extremt ljudkänslig.

När läkaren kommer skriker han att vi ska gå till ett samtalsrum. Jag 
är totalt oförmögen att röra mig och livrädd för läkaren. Han får 
hjälp att släpa in mig på samtalsrummet av msk B som säger saker 
som "komsi komsi" och släpar mig genom korridoren.

Läkaren har medicin med sig och skriker att jag ska ta den annars blir 
det vårdintyg och sprutor. Jag är livrädd för både läkaren och 
medicinen. Då börjar de båda männen pressa in tabletten i min mun och 
skriker "svälj". Jag får total panik och börjar blöda i munnen av 
deras "våld". Svälj, annars blir det vårdintyg skriker läkaren. Så jag 
sväljer, jag är så rädd.

Man kan ju så här i efterhand se att jag inte ens var inskriven vare 
sig på hsl eller lpt och ändå blev praktiskt taget itvingad medicin. 
Jag kände mig som ett djur och hade panik hela natten. Blev sedan 
itvingad mer medicin på samma sätt.

Läkaren presenterade sig aldrig, så jag kan inte anmäla honom. Pratade 
med msk B några månader senare, men han kom inte ihåg något. Och vem 
tror en psykospatient?

/ Anonym


"Vården" ägde rum på Enskede Årsta Vantörs Psykiatriska Heldygnsvård
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Nytt Citat!

Nytt citat! Har du citat på laget? psykiatrin@hotmail.com
 
X ville byta avd för att hon vantrivdes med personalen då dem var otrevliga och inte brydde sig alls om X. 
Den avd X ville byta fick X bra stöttning av. 
X pratar med skötare 
x: Jag vill verkligen byta avdelning för den är mycket bättre. 
Skötare; nähe det ska du inte..det här är inget hotell du bor på som du tror du kan byta rum hur som och när du vill.
Hånflinar och går iväg..
 
 
Barnpsyk, Malmö.

Psyk-dygn

Hur ser egentligen ett dygn på psyk ut vid en akutintagning? Ja detta kan en av våra läsare berätta om.

Nu är det också väldigt välkommet att DU skriver hur det går till hos dig, även hur det ser ut på en avdelning en vanlig dag, eller berättelse om din kontakt med psykiatrin sedan du fick kontakt till nu.
Allt som vanligt anonymt. Välkommen! PSYKIATRIN@HOTMAIL.COM!


Dygnet är editerat pga en i personalen lovat att be om ursäkt.
Om så inte händer kommer detta upp igen, i en ny större text. :D
Edit Admin Psykos 091003 21:57


Kl 17.30 Psyk
X - Kan jag få reda på vilka som jobbar natt så jag vet om jag har någon som kan ge mig ett stödsamtal i natt?
Psyk - Ehh näää höhö
X - Va vaddårå?
Psyk - Näe.. hahaha du får inte reda på det. Jag bestämmer det nu. Höhöhö

Kl. 18.00 Psyk
X - Jag behöver akut bedömning av läkare, eller hembesök. Jag har världens ångest. Jag är rädd att jag tar livet av mig.
Sjuksyrran - Eh... ja eh.. jag ska ringa mobila teamet och säga till..
X - Ringer du mig sen?
Sjuksyrran - Eh jaa..

Kl. 18.15 Psyk
X - Du ringde mig aldrig, vad sa mobila teamet.
Sjuksyrran - Ja.. dom hade väldigt mycket att göra.. dela ut mediciner.. dom kanske kommer..
om ett par timmar....
X - Fast det här är akut, jag orkar verkligen inte mer!
Sjuksyrran - Jo men dom kommer ju.. om ett par timmar.. kanske..?

18.45
X får akut ångest och klarar inte av att vara hemma längre. Ringer polisen som ber X att åka tunnelbana eller taxi istället. När X förklarar att hon är så pass sucidbenägen att hon kan få panikattack när som helst och att det blir värre när hon går ut (dvs hoppar framför bilar/kastar sig ut från taxibilen) går polisen med på att komma.
Dessutom ringer samtidigt en vän till X till polisen och ber dom hämta X.

19.00
Polisen kommer och är vänliga. De lyssnar och kör sin vanliga grej när man blir hämtad. I detta ingår;
1. Prata lite i trapphuset så att alla grannar undrar vad man gör.
2. Går igenom lägenheten med jordiga skor för att se att man är ensam hemma.
3. Frågar om man har vassa saker/vapen på sig.
4. Muddrar en.
5. Tar ens leg.
6. Parkerar så långt bort det går, vilket innebär att man måste gå igenom hela
grannskapet med poliserna.

19.15
X kommer fram med poliserna till psyk. Iallafall efter att i en kvart stått utanför dörren och plingat på
och inte blivit insläppta. De skyfflar in X i ett rum medans polisen ska gå. Det blir ett jävla liv när X kommer ut ur rummet direkt för att säga tack och hejdå till poliserna. De hejdåar så glatt och säger lycka till.

20.00
Läkaren kommer. X förklarar varför hon mår dåligt. Ber om en medicin hon fått senaste 2 veckorna 2 gånger för att kunna sova. Läkaren vägrar. Vill bara ge ut theralen. X förklarar att hon blir mycket sjuk av theralen och är i det närmaste allergisk av detta. Men läkaren vägrar skriva ut något annat. Därefter följer:

Läkare - Nu ska vi prata om du ska läggas in eller inte.
X - Ja jag vill åka hem, jag ska jobba imorrn.
Läkare - Jaha då bestämmer jag LPT eftersom du är emot mitt beslut.
X - vaddå du har ju inte sagt att du Tänkte lägga in mig ens?
Om du redan har bestämt vad du ska göra med mig, vafan gör jag här?

21.00
Ångesten ökar. X vet inte vad hon ska ta sig till. Försöker gå omkring i korridoren för att inte få panik.
Går fram till personalen och säger att hon har panik. De säger att hon ska lugna ner sig.. hur?
Går till sjuksköterskan.
X - Jag måste ha lugnande NU! Jag kommer göra något mot mig själv snart!
Sjuksyster - Du kan bara få theralen.
X - Men jag blir ju jättesjuk av den. Jag kommer spy! Ska jag spy här eller?*Pekar framför syrran*
Sjuksyster - Nej du får spy på toaletten. *Stänger dörren framför X*

21.15
Det divideras i personalen om var X ska sova. Det finns inget ledigt rum men en säng. Men under en timme har inte sängen förflyttats än. X vägrar att ligga på en madrass på golvet, dels för att det enligt lag inte ska gå till så, och för det andra för att hon vet hur skitigt och dammigt det är på golvet. Blir lovad en säng delat på en annan patients rum.
Nu börjar det bli svårt att andas för X. Det känns kvavt.



21.30
Men ångesten blir för stor. När personalen ställt fram theralen och beodrar X att ta den briser allt.
X vet att hon blir sjuk av Theralen, men om hon inte tar den kommer ångesten att öka.
X får en panikångestattack.
Två mentalskötare står på vardera sida om X i köket. X har medicinen framför sig.

När panikångestattacken nått sin peak, och andningen börjar komma tillbaka igen,
står personalen fortfarande och Skriker på varsin sida och uppmanar X till att ta medicinen.
Helt slut tar X medicinen skakande. När medicinen är tagen säger personalen:
Psyk - Förresten finns det ingen säng. Du får ligga på en madrass i någons rum.


Lite senare börjar medicinen verka. X får sin madrass på golvet. Någon har spillt något på väggen intill..
Förslagsvis kaffe. X drar ut madrassen för att inte ligga alldeles intill.
Personalen kommer in i det trånga rummet som båda patienterna ska dela rum i. Golvet är smutsigt och det ligger skräp längs väggen på golvet.
Personalen säger "fan vad det ser ut här" och den andra patienten håller tröttsamt med, som om det var en nyhet. X somnar på madrassen vid ca 22.30.

Under natten vaknar X flera gånger med extrem panikångest och smärta i benen. Men eftersom hon ligger på en madrass på golvet finns inget larm.



07.00 - 13.30
Dagen därpå väcker flertalet personalen X men X är så borta att hon inte ens kan svara. Hon känner och hör att personalen går fram och pratar med henne och tar i henne, men hon kan inte öppna ögonen. Vid ca 12 får hon till ett svar att de ska spara lite lunch.

13.30
Halv två får hon prata med en läkare om de förändringar en Annan läkare (som X inte ens träffat) gjort med medicin och annat - vilket gjorde att X i huvudtaget fick ångest från början.
X beskriver även att hon inte har någon känsel i lillfingret och sidan av armen.
 Läkaren skriver ut X, lovar att ändra om allt igen, och erbjuder X att bli hemkörd då hon knappt kan hålla ögonen öppna och med tanke på att hon fått Theralen fast läkaren och nattpersonalen visste att hon mår dåligt av detta.

Ca. 14.00
X - Jag skulle få bli hemkörd. Ni drogade ju ner mig.
Sjuksyrra 1 - Ja.. du kan ju inte åka hem i det skicket. Jag ska höra när de kan köra hem dig.

X står vid dörren och hör när Sjuksyrra 2 övertygar sjuksyrra 1 om att X inte ska få bli hemkörd.

Sjuksyrra 2 går förbi X till en i personalen med ett kuvert.
Sjuksyrra 2 - Kan du åka till en gammal patient med det här kuveret nu? Hon har glömt lite cigaretter här.. tänkte att hon kanske vill ha dom.. Det går väl bra nu?
Psykpersonal - Eh.. ja .. det kan jag väl...
Sjuksyrra 2 går förbi X och in på kontoret igen.

Sjuksyrra 1 öppnar dörren..
Sjuksyrra 1 - ehh jaa du förstår väl att vi inte kan hålla på å köra runt patienter..?
X - Men det är ju NI som har gjort mig så här?
Sjuksyrra 1 - Eh ja.. men du förstår väl att vi inte kan beordra personalen att köra dig?
X - Men han *pekar på personalen med kuveret* ska ju åka med ett kuvert nu?? Då kan väl han köra mig samtidigt??!
Sjuksyrra 1 - Ehh det vet jag inget om.. då får du fråga honom.
X ropar på personalen.  - Får jag åka med dig?? Du kan väl köra mig?
Psykpersonal - Nä, jag har ett annat uppdrag.


X ringer en vän som överför pengar så hon kan åka taxi hem.
X åker hem och sover nonstop till kl 09.00 nästa dag. Dock fortfarande ingen känsel
i lillfingret och vid sidan av armen.

"Vården" gavs på Enskede Årsta Vantörs Psykiatriska Heldygnsvård.
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Psykiatri - Tills din hjärna fungerar


 
Läkare - dysmorfofobi är ingen sjukdom, det är bara ett symptom på något annat.
X - Hur kommer det sig då att det finns behandling specifikt för BDD på Karolinska?
Läkare - BDD?
X -Ja, det är den engelska förtkortningen av dysmorfofobi. Body dysmorphic disorder.
Läkare - Den förtkortningen har jag aldrig hört talas om, det finns inget som heter så. Du får faktiskt ta och sluta tjata om den där remissen, Stockholm hit och Stockholm dit. Det är inte progressivt. Du kan ju höra av dig när du är intresserad av att bli hjälp.
X - Jag har varit aktivt intresserad av att bli hjälp i åtta år. Åtta år hos psykiatrin och ni har fått fria händer. Tycker du att jag ser ut att må bra? Verkar det som om saker och ting har blivit bättre?
Läkare - Jag har förstått att du har mycket ångest.
X -Ja, på grund av dysmorfofobin.
Läkare - Då är det ångesten som är problemet, inte någon fobi.
X - Så all ångest är likadan?
Läkare - Vi kommer ingenstans om du ska sitta där och attackera mig.
X - Jag attackerar inte. Jag är genuint nyfiken på hur ni egentligen resonerar.

(Och här var diskussionen om BDD slut och istället började han rabbla upp mediciner som han tyckte skulle verka mycket effektivt på mig, bland annat en medicin mot schizofreni)


 

BORÅS Vuxenpsyk AVDELNING 2 08:


X = svårt sjuk i anorexi.  Ft. flera vårdare + läkare

I bältesrummet:
X - Släpp mig, jag har ju inte gjort något, jag har bara ångest kan ni inte förstå.
Läkaren - Säger hon ett ljud till så sprutar ni henne.
X- Snälla jag ber er, jag skall inte göra ett ljud mer av mig.
Läkaren - Gör det
x antal vårdare - håller fast en skrikande x och sprutar henne och säger sedan, "där får du ligga tills du har varit lugn!"

* * *

X sittandes på golvet pratande med en skötare
X - Jag känner inte mina ben, dom har domnat bort, kan det ha att göra med medicinen ?
Vårdarn - Äh, du bara inbillar dig, ryck upp dig nu, föresten så skall du inte sitta på golvet.

* * *

X kommer krypandes i koridoren på morgonen efter att ha blivit bältad dagen innan.
X - Det svartnar för mina ögon jag ser inget, snälla jag måste ha vatten nu.
Personal - Då får du allt ta och ställa dig upp och ta det själv, vi är inga betjänter.
X - *duns svimmar av*
X - *vaknar*
Personal- Jag har ingen aning om vad som hände hon bara ramlade ihop..

* * *

På psyk akuten, läkarsamtal.
X - Jag vil så gärna åka hem, snälla.
Läkare - Kommer inte på frågan, vi pratar inte mer om det här förenns efter helgen, (fredag)
X - Men jag längtar så efter mina föräldrar.
Läkare - Nej, då kommer jag fixa så du får Lpt längre än vad du har väntat.
X -Knuffar till bordet och råkar hamna på läkarens tumme.
Läkare - Jag har här beslutat att du inte får vistas utomhus längre.
X - Varför vänder du allt i mot mig, varför kan jag inte bara få åka hem, försöker lugna sig. (Panikattack) 
Läkare - Bältessäng nu.

* * *

X ringer till psykakuten hemifrån, mitt i natten.
- Jag kan inte sova, jag har ångest och det känns inte bra här hemma, jag klarar det inte. Jag är rädd att jag kommer göra något riktigt dumt. Kan jag komma upp tidigare till er?
Personal: Nej då, har du ätit något? Ta nu och värm lite mjölk så ska du se att du somnar så gott.

* * *

X sjuk i anorexi, Vårdare i bilen.
X - Hur länge skall jag vara kvar här egentligen jag står inte uuut.
Vårdare  Tills din hjärna fungerar lite bättre.
X -  tack vad snäll du är.


"Har aldrig i hela mitt liv blivit så illa behandlad som jag blivit på Borås Vuxenpsyk AVDELNING 2 08.
 Det var en ren mardröm. Jävla förvaring!"

 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Månadens anställd 2

Tomas Boman
Personligt ombud. Karlstad.



"Tomas är inte bunden till psykiatrin utan han är ett såkallat personligt ombud för människor med psykiska handikapp. Som är fristående från alla myndigheter. Han har hjälp mig så fruktansvärt mycket. Efter allt brakade ihop ordentligt igen efter mycket skit, min lillebrors och sen även min älskade hunds död (min klippa i stormen), när läkarna och försäkringskassan gjorde livet surt för mig. Försvårade allt för mig, skyllde på varandra, gav mig ingen hjälp. När jag stod ensam och inte orkade kämpa mer. Då hittade jag nummret på nätet och kom i kontakt med honom. Han hjälpte mig med allt, han bråkade åt mig. Man kunde välja på om man ville ha möten med honom på hans kontor eller hemma hos sig om man hellre ville det. Han anpassade sig efter mig och inte tvärt om. Man kan dessutom prata om livet med honom. Inte bara uppgifter. Han hjälper mig än idag med alla saker jag behöver lite extra hjälp med och han kommer inte sluta förrän jag känner att det börjar ordna upp sig. Ett stort tack Tomas för allt du hjälper mig med!

Jag rekomenderar alla som känner att de skulle behöva lite mera hjälp, när alla myndigheter sviker, när man inte orkar bråka mer att kolla upp personliga ombuden i erat län! De hjälpte mig i alla fall. Det kan vara bra/underlätta att ha en människa med "titel" på sin sida. "


Skrivet av en anonym bloggläsare.


Andra stjärnor:

Anna Ullenius, Kurator/Syo. Brobygrafiska gymnasium/Ky Sunne.
"Den första som verkligen försökte hjälpa mig, ställde upp för mig och genuint brydde sig om mig. Gav mig hennes privata mobilnummer. Hon tog mitt mående på allvar och tog tom ledigt direkt (även fast jag insisterade att hon inte behövde, att jag inte ville vara till besvär) en gång när jag hade haft en jobbig nattrunt då ångesten hade varit som störst och självmordstankarna intensiva. Hon körde mig till diverse psykologer och överläkare i hela länet den dagen, bara för att hjälpa mig. Hon blev förbannad när de bara slussade mig vidare och tyckte att deras beteende inte var okej. Hon slutade aldrig tro på mig, jag var inget hopplöst fall för henne och jag kommer alltid vara tacksam för allt hon gjorde för mig. Det gjorde ont att jag var tvungen att lämna henne när gymnasiet tog slut, att vi inte kunde ha kontakt längre. Hon blev mer än bara en kurator, hon var min vän. Tack Anna! "


Marina Petterson - kurator. Psykiatriska Öppenvården, Hagfors.
"Den första inom själva psykvården som hjälpte mig. En ärlig, förstående, sympastisk kvinna. Som inte bara hjälpte mig med mitt mående, hon krävde dessutom av andra läkare att de skulle hjälpa mig och sa klart och tydligt vad hon tyckte. Dessutom hjälpte hon mig att kriga mot soc och försäkringskassan, istället för att säga att det inte var hennes problem och att jag minsann fick lösa sånt själv som många andra gjort innan henne. Jag var inte bara en arbetsuppgift för en gångs skull. Tyvärr så var jag tvungen att flytta och jag fick inte ha kvar henne. När man väl hittar en bra person bland alla idioter så brukar man tyvärr inte få ha kvar dom speciellt länge. "



 

Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

Ångestdämpande & Co

Det är en djungel där ute med lugnande och sömnmedicin. Hoppas jag kan bringa lite klarhet i allt. I regel kan man säga att vissa medel är beroendeframkallade och de brukar (ska) bara skrivas ut för en kortare period då man som patient har svårt till insomning eller att sova hela natten.

Har du något att tillägga eller så, kommentera!

Benzodiazepiner

(Även kort kallat Benzo - av oss i branschen :D )

Benzodiazepiner påverkar kroppen på främst fem olika sätt:
 • De dämpar oro  och kan då användas som behandling vid ångest, paniktillstånd och fobier.
 • De är muskelavslappnande som hjälper vid muskelspasmer och spastiska tillstånd.
•  De kan hindra anfall och kramper, och används då vid överdoser och vissa former av epilepsi.
•  Har en amnesisk effekt - kortminnet försämras. Används vid operationer och mindre kirurgiska ingrepp.
•  VId avgiftning, akut psykos med inslag av aggressivitet.

Det beroende många pratar om kan märkas om man känner något av följande:
•  Man har tagit benzodiazepiner enligt recept (vanligtvis låg "terapeutisk" dosering) under flera månader eller år.

•  Man har gradvis börjat "behöva" läkemedlet för att klara av vanliga, dagliga aktiviteter.
•  Man har fortsatt att ta benzodiazepiner trots att det ursprungliga skälet till att använda läkemedlet har försvunnit.

•  Man har svårigheter med att sluta använda läkemedlet eller med att minska dosen p.g.a. abstinenssymtom.

•  Man får de ångestsymtom eller känner begär efter nästa dos om det blir längre uppehåll mellan doser.
•  Man kontaktar sina läkare regelbundet för att förnya receptet.

• Man blir ångestfylld om nästa recept inte genast finns tillgängligt; de kan vilja bära tabletterna med sig för att kunna ta en extra dos före en förväntad stressfylld händelse.

• Man ökar dosen utöver originalreceptet.

•  Man har ångestsymtom, panikanfall, agorafobi, sömnsvårigheter, depression och ökande fysiska symtom trots fortsatt användning av benzodiazepiner.

Hur slutar man?
Benzodiazepiner är inte effektiva efter några veckor eller månaders användning. De förlorar sin verkan eftersom man samtidigt utvecklar en högre tolerans och då behöver högre dos. När tolerans utvecklas kan man på avvänjningssymtom även om man fortsätter att ta sin vanliga dos. Det är en allmän regel att de är olämpliga för långtidsanvänding och ska bara förskrivas för perioder mellan två och fyra veckor. Det har visat sig att de flersta långtidsanvändare mår bättre när de slutat och många beskriver att de allmänt psykiskt och fysiskt mådde bättre efteråt.

Om du vill sluta med dina benzo-mediciner, kontakta din läkare och be om ett individuellt nedtrappningsschema, så blir avvänjningssymtomen uthärliga. Många avvänjningssymtom uppstår, ironiskt nog, just på grund av rädsla för att leva utan sin drog eller av rädsla för att få avvänjningsymtom. De som har dåliga erfarenheter har ofta slutat för snabbt (ofta på läkares ordination) och utan förklaring om vilka symtom som kan uppstå, så be din läkare förklara vilka symtom som kan uppkomma.

Medel med risk för beroende:
Nitrazepam Recip
Apodorm
Diazepam Desitin

Oxascand
Sobril
Sonata
Stilnoct
Temesta
Triazolam Merck NM
Xanor/Xanor Depot
Zolpidem Alpharma
Zopiclone Actavis
Imovane

Alprazolam
Xanor
Flunitrazepam
Fluscand
Mogadon
Halzion

 


Lugnande, ångestlindrande, sömnmedel
Andra medel utan benzo som kan vara värt att pröva innan eller istället för användning av beroendeframkallande:

(Tänk på att detta mer är en orientering och jag absolut inte är någon expert, vet du mer än mig så mejla!)




Vanliga:

Atarax
Atarax dämpar vissa funktioner i hjärnan utan att vara vanebildande samt blockerar histamin, ett ämne som finns i kroppens vävnader. På så sätt ger den effekt mot ångest, oro, klåda och nässelfeber.

Buspar/ Buspar Actavis
Vid långtidsbehandling av ångest, oro och rastlöshet utan panikattacker. Ångesten kan vara primär men också bero på annan sjukdom eller beroende av alkohol.

Heminevrin
Heminevrin används vid förvirringstillstånd, oro och sömnsvårigheter inom åldringsvården samt för behandling av olika symtom efter alkoholmissbruk. Heminevrin används också vid epileptiska anfall.

Lergigan
Lergigan/Lergigan mite/Lergigan forte används mot spänning och ångest vid nervösa besvär och alkoholmissbruk. Sömnrubbningar. Svår oro. Som lugnande medel före operation och tandingrepp. Rörelsesjuka, till exempel sjösjuka. Hudklåda och allergier. Illamående och yrsel. Överdriven upprymdhet.

Propavan
Propavan används som sömnmedel vid olika former av sömnrubbningar.

Theralen
Theralen har lugnande och sömngivande egenskaper. Theralen motverkar illamående och kräkningar. Theralen lindrar allergier och har även klådstillande egenskaper.






Mindre vanliga:

Buronil
Förvirrings-, oros- och ångesttillstånd speciellt hos äldre patienter.

Circadin
Den aktiva substansen i Circadin, melatonin, tillhör en grupp av naturliga hormoner som tillverkas av kroppen.
Circadin används som behandling med endast en aktiv substans (monoterapi) vid korttidsbehandling av primär insomni (svårigheter att somna eller att fortsätta att sova, eller dålig sömnkvalitet under minst en månad), kännetecknad av dålig sömnkvalitet hos patienter som är 55 år och äldre.

Flunitrazepam Merck NM
Flunitrazepam Merck NM används för korttidsbehandling av sömnbesvär samt som lugnande medel inför operationer och mindre ingrepp

Fluscand
Fluscand används som sömnmedel vid olika typer av sömnstörningar. Fluscand kan också ges som förberedelse för operationer och mindre ingrepp.

Halcion
Halcion används för korttidsbehandling av sömnbesvär.

Mogadon
Mogadon används som sömnmedel vid olika former av sömnstörningar (svårigheter att somna in, för tidigt uppvaknande, för många nattliga uppvaknande). Mogadon används även vid behandling av vissa former av epilepsi, som främst drabbar barn (infantil spasm och petit mal).

Neurol
Neurol innehåller extrakt från rötterna hos vänderot (Valeriana officinalis L.), en mycket gammal läkeväxt. I rötterna finns ämnen som har milt rogivande effekt.

Valerecen
Valerecen används vid lindrig oro. Valerecen innehåller extrakt från rötterna hos vänderot (Valeriana officinalis L.), en mycket gammal läkeväxt.

Baldrian-Dispert Forte
Baldrian-Dispert Forte är ett växtbaserat läkemedel avsett för tillfällig lindrig oro och tillfälliga insomningsbesvär.
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar

BDD - Dysmorfofobi

En otroligt snäll bloggare har skrivit till mig om BDD - Body Dysmorphic Disorder.  TACK!

BDD är en psykiatrisk sjukdom som innebär att man är sjukligt upptagen av något i sitt utseende.
BDD (body dysmorphic disorder, svenska: dysmorfofobi) ÄR en sjukdom som faktiskt inte alls är så ovanlig som man kan tro, däremot är kunskapen så pass liten att läkare och psykologer totalt avfärdar möjligheten, även om patienten själv berättar om sina misstankar. 
 
Länkar:
SLSO
Wikipedia
Leva med BDD
qvinna
 
Intervjuer:
Aftonbladet
DN


Outsiders - tvången styr mitt liv
(Om BDD och social fobi)
  

Svenskt forum för BDD-drabbade
 
Bloggar om diagnoser finns uppdaterade här!

Berättelser:
Herregud! Historien om personenX med BDD skulle kunna vara min!
Skrämmande. Med jag blir ju inte förvånad och det gör det ju än mer skrämmande. Jag har varit i kontakt med psykiatrin i 10 år och har i princip samma historia att berätta är jag rädd. Trots att jag tagit upp min BDD i flera år görs inget. Efter flera år på Malmös vuxenpsykiatri finns det inte ens med i min journal. "patient gömmer sig under mössor och bakom håret. Får ingen ögonkontakt med patient". En massa skit men inte en enda gång näms BDD'n. Jag har BDD!! Jag sa det hur många gånger som helst. Kan ni ta reda på var det är?! Det har stått i tidningar. "Läkare; Vi kan inte sjukskriva dig för att du tycker att du är ful." osv. osv...
Så du är verkligen inte ensam om att möta denna totala okunskap. Nu bor jag i Stockholm. Här är det inte bättre. Flera år har gått och förra veckan fick jag höra. "Du har ångest. Social fobi. Det är problemet."

Det är en extremt ovanlig sjukdom. Inte så allvarlig och vanlig som anorexi eller bipoläritet. Det är därför det finns speciella kliniker och behandingar och anhöriggrupper för dem. Anorektiker kan ju bli så sjuka att de dör...
Jag, till min tillskrivna terapeft som inte ens kan OCD;
 "Har du ens läst på någonting om BDD?! Jag vet att den är mycket vanligare än du tror. Jag vet att jag inte ens haft den diagnosen om jag inte sagt att jag har BDD. Och ändå anser ni att det i första hand är depression, ångest och spcial fobi jag har. Jag är helt säker på att det är extremt många som blivit och blir feldiagnostiserade. Om tio år eller mer kommer ni att inse hur fel ni hade! Hur ovanligt kan det vara om jag till och med får reda på att min barndomskompis har samma problem som jag men inte exakt lika grava. Hon har långa perioder då hon inte alls tar sig ut och har aldrig ens haft kontakt med psykiatrin. Så mörkertalet är nog väldigt högt".

Terapeut (en överlägsen-veta-bestare); "Jag har jobbat inom psykiatrin i väldigt många år och det har bara funnits två stycken innan dig. Sen har väl endel tonåringar en fåfänga som de växer ifrån. Det är ju inte BDD"

Jag får inte ens prata om mina problem. Ingen frågar heller. Tar jag upp det får jag bra höra att det är ingen annan än jag som bryr mig så mycket i utseende.

(Läste nyss att självmordsförsöken för BDD'are är högre än för någon annan psykisk sjukdom. Och 45% högre än för människor i allmänhet. Det förvånar mig inte. Jag vet inte hur länge till jag orkar. Det sägs också att BDD'are inte kan bli fisk utan rätt vård. Att de är de mest isolerade och ensamma eftersom många inte ens klarar av att ta sig ut. Jag har inte varit ut på månader.)

En läsare svarar på uttalandet över:

""Som drabbad och faktiskt också väldigt påläst inom BDD måste jag bemöta följande citat från berättelsen: "Det är en extremt ovanlig sjukdom. Inte så allvarlig och vanlig som anorexi eller bipoläritet."

BDD är INTE en extremt ovanlig sjukdom, tvärtom. Det antas att 1-2% av jordens befolkning dras med sjukdomen och det är att betrakta som en relativt vanlig sjukdom. Problemet ligger i den bristande kunskapen kring sjukdomen.

Att den inte skulle vara lika allvarlig som anorexi eller bipolaritet är också felaktigt, tvärtom kan BDD många gånger vara allvarligare än de båda diagnoserna då ett signifikant kännetecken hos BDD-drabbade är just isoleringstendensen som i sin tur leder till en oförmåga att sköta sitt vardagsliv.

För övrigt tycker jag att det är fel att prata om vilken sjukdom som är värre än den andra, då sådant omöjligt kan mätas genom symptombeskrivningar på ett papper utan via den drabbades enskilda uppfattning kring situationen. Man är ju människa också, inte bara en sjukdom, och den individ du är påverkar i mångt och mycket dina symptom samt din upplevelse av dessa."


Du är visst lite konstig du?



När ska psykiatrin ta sitt ansvar?
(Det är inte en fråga, det är en uppmaning)


Baby Borderline - Är det inte meningen att man ska bli frisk?



Läkare:Du träffade en kille
 X-(undrar va han fått det ifrån)-Jaaa...
 Läkare-Och ni hade?
 X-Sex kanske
 Läkare-Blev du våldtagen?
 X-Nä, han var bara mer sexuellt inriktad
 Läkare-Sex är ju ett känsligt ämne (börjar klia sig)
 

"Det var sommaren 2007. Jag hade fått en ask xanor med mig hem från min inläggning på psyk.
Jag pulade i mig åtminstone hälften av tabletterna och fick sedan för mig att ringa till psyket för att ljuga ihop en historia om att jag har slarvat bort tabletterna och behövde fler. jag var helt borta i huvudet. kvinnan som svarade hänvisade mig till ett annat nummer, jag försökte komma ihåg siffrorna och skriva upp dem samtidigt som hon berättade, jag frågade om nummret om och om igen men jag glömde bort dem lika snabbt.
Psyktanten blev riktigt arg på mig tillslut, sa med rivig röst "jag tror att du har ätit alla tabletter själv nu sophie!!" Jag ljög och sa nej med bortdomnade läppar och stängda ögon. Det blev tyst i luren, jag hämtade andan och sa "jag vill ha hjälp" men den mest ynkliga röst man kan höra från en missbrukare. Får som svar "jag kan inte hjälpa dig!" *klick*"



"Jag låg inlagd på en avdelning på sjukhuset och jag fick för mig att jag skulle hem sent på kvällen inpå natten, det var när nattpersonalen var där minns dock ingen tid. Bara att de sa att de skriver inte ut någon på nätterna. Men jag envetnades och blev nästintill hysterisk, jag mådde ju såklart jätte dåligt och hade panik. jag fick tillslut träffa en läkare med nattjour ett jätte kort möte, men utsläppt blev jag vind för våg, utan att jag hade någonstans att ta vägen och de undrade inte ens vart jag skulle ta vägen. När jag kom ut kände jag mig bara vilsen, jag blev sittande kvar på sjukhuset och sedan virrade jag ut i mörkret..."


X - jag mår riktigt dåligt.
bup - mhm.
X - jag vill ha hjälp nu, jag orkar inte mer.
 bup - aha.
X - jag orkar inte livet.
bup - okej, nu är vår tid slut, så vi ses nästa vecka.
X - det kanske inte blir någon nästa vecka.
bup - (ser nochalant på X)


En läkare var efter X hade gjort ett test på avdelningen.
"Du är visst lite konstig du?" 
Till och med X skötare reagera och sa efteråt att X  inte skulle ta åt sig och förstod inte vad han menade.

"Har precis skurit mig i armen, har svår ångest och panikattacker, ringer till öppenvårdsmottagningens systrar eftersom dom har telefontid och psykakuten inte öppnat än, kommentaren jag får är:
- Men när åt du sist då? Ska du inte ta och äta en smörgås så kan du gå på promenad sedan! Funkar inte det så kan du ju alltid gå och lägga dig en stund och vila! Det gör alltid mig sååå himla glad!"
Eh.. ja tack så mycket, jag ska bara lägga förband på armen så jag inte blöder ihjäl. "
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar
 

Ni är sjöstjärnor (släpp inte taget)

Det här är en repris på ett gammal inlägg. Dock fortfarande aktuellt. Flera stycken journalister har kontaktat mig på senaste angående intervjuer om EÅV Socialpsykiatriska enhet (Hagsätra)

Jag har själv blivit nekad vård nyligen av en sjuksköterska som inte hade någon rätt till det alls har chefen fastställt. Ändå får han jobba kvar.

Jag vet inte varför vissa av oss inte anses vara värda något, kanske för att vi gör mer än de. Vi är bättre på deras jobb än vad de är. De har aldrig kunnat det som man vill inom vården. Knyta an till människor, få människor att lita på en. Vissa människor bara hamnade inom vården som arbete, speciellt psykiatrin, utan att ha den specifika  egenskapen och konsten att bilda mänskliga och hjälpande band till andra människor.

Vissa faller bara platta, ingen vill ha deras hjälpande hand, för de kan inte hjälpa, alls.

Jag tycker synd om er, Jan - Olof, Dorota, Riitta mfl.

 

Jag kan, varje dag i mitt jobb. Så synd att ni inte vet hur och låter det gå ut över mig.

 

När vet man
vilket andetag som är det sista
kanske när man inte ens
kan känna det
när kroppen bara längtar
längtar efter stillhet
slutar röra sig

att leva med psykiatrin
är just inte att leva
det är att överleva
den var min familj, en grund
den är min grav

dom inte bara grävde den
puttade ner mig
och strödde över jord

de spottade
de hatade

och alla dessa löften
om ett bättre liv
aldrig runt några hörn,
inga dagar, inga veckor.
bara vågor
sjöstjärnor i marken att hålla fast vid
där ni blänkte på havsbotten.

släpp inte taget
tappa inte hoppet
om ni Vill vara kvar

Varenda blick,
färg och ljus.
Varje sagt och osagt ljud,
Vilar under kudden.


 
gammalt citat som förklarar det mesta..
 
X - Hej det är jag
Psyksyrra - Jaha, säg bara inte att du vill ta livet av dig!
X - ....... för att?
Psyksyrra -  JAG VÄGRAR TA DET!

*

Psyksyrra - Du måste skärpa dig. Du är sjuksyrra nu. Du kan inte hålla på och betee dig så här? Förstår du?
X - Jag mår dåligt vad jag än är.
Psyksyrra - Du är på samma nivå som jag, du måste kunna bättre, du kan inte hålla på å ringa oss, du får ta hand om dig själv nu.
X - Kan jag får veta vilka som jobbar natt?
Psyksyrra - NEJ, det får du inte, du vill bara ringa dom för de gullar med mig. JAG ger dig SANNINGEN.
X - Nej jag får respekt av nattpersonalen.
Psyksyrra - HA! RESPEKT!! Det är ingenting man får här, det får du ta och förtjäna. Och DU har inte förtjänat det.
Psyksyrra -  Nattpersonalen bara håller på gullar med dig och ger dig ingen hjälp! Jag VET, vilka dom är. JAG KAN PEKA UT DOM. Dom behandlar dig FEL, jag säger SANNINGEN till dig. OM du inte kan ta det så är du SVAG!

Psyksyrra - , Hagsätra psyk, Enskede Årsta Vantör Socialpsykiatriska enhet/ slutenvård/öppenvård



Idioti

Här försöker man förbättra psykiatrin och föra den frammåt och så finns det sånna jävla idioter till människor och läkare och kommuner, idioti till vård. Jag blir så trött på generaliseringen och fördomarna om psykiskt sjuka!
En stor klunga människor som Ingen talar för och som alltid hamnar bland våldsdåd i tidningarna.
När ska media ta sitt ansvar och skriva och publicera Sanningen och Verkligheten?

Aftonbladets Malin Wollin (född 78) skriver om åttitalisterna som har det för bra, och det är därför de mår dåligt. Och lägger den idiotiska kommentaren: "Människor ska inte ha det för bra, vi mår inte bra av det. Unga människor som kommer till psyket för att killen eller tjejen har gjort slut har ett skevt perspektiv."
Ja Malin, det är nog så det ser ut i psykiatrin! Skulle vara intressant att veta varifrån du fått dom uppgifterna?

"Jag läste den där krönikan av Malin Wollin och blev sur och mailade henne, jag fick ett väldigt snällt svar så jag är inte alls arg längre. Men tycker fortfarande det var olyckligt formulerat - att folk går till psyket bara för att de blivit dumpade spär bara på bilden av psykiskt sjuka som gnälliga och jobbiga. Precis det skrev jag till henne, hon menade att såna där generaliseringar i krönikor får man ta med en nypa salt. Själva uppgiften om att folk söker hjälp för minsta lilla nuförtiden kommer från David Eberhard. " Kommentar av Livet, döden, kärleken.

- Och David Ebenhard är som vi alla vet, en idiot även han. Läs hans generaliseringar om människor och samhället utan någon som helst grund eller bakgrund blandannat här.



Vi har redan tagit upp situationen med att Elin och Camilla, tjejer på LPT tvingas ligga inne på rättpsyk, vilken är helt sjukt.
Nu har Aftonbladet skrivit om detta. Tyvärr ligger det under "Wendela" som ska vara något kvinno-engagerad del, som om det inte drabbar både män och kvinnor samt att det borde få större publicitet i centrala media.
Länkar:
De blir inlåsta med våldsmän
TV inslag Aftonbladet
Bra blogginlägg med samling av nyheter i detta slag
Artikel: DBT
Artikel: Sofia Åkerman och SHEDO
Blogg: Sofias blogginläggg om detta

Det handlar inte om "bra" och "dåliga" människor. Många som ligger inne på psykiatrin i huvudtaget känner en sådan stor skuld och skam över att de mår dåligt. De blir tvångsvårdade som i ett fängelse, och känslorna vänds ofta innåt - det känns som ett straff och man frågar sig; Vad har jag gjort för brott?
Att Då bli placerad på rättspsyk förstärker ju bara den känslan. Man buntar dessutom ihop alla som om de hade samma problematik, det har dom inte, det är därför vi Har olika sorters psykiatri!
När jag läste om detta i tidningen antog jag att det handlade om platsbrist inom psykiatrin i länet och att politikerna måste lägga till mer pengar för fler avdelningar (vilket säkert är fallet).

MEN så intervjuar Aftonbladet självaste överläkaren a.k.a idioten Göran Fransson här.


"Den händelsen har nu kritiserats av Socialstyrelsen. Göran Fransson är överläkare på kliniken.
Han ser inget problem med att blanda patienterna.
 – En av männen har visserligen dömts för dråp. Men de är inga grova, farliga brottslingar.
Är det orimligt att en ung tjej som mår dåligt ska slippa dela avdelning med kriminella män?
 – Jag kan inte se problemet. Det är väl bättre att sitta bland brottslingar och bli frisk än att vara kvar i eländet? "

Ja idiot Göran Fransson, du är helt jävla störd. Om någon ska ligga på rättspsyk så är det fan du. Alltså jag fattar inte hur människan i huvudtaget kan ha sin anställning kvar? Hur kan man ha en inställning om att människor är värda så lite? Att de inte är värda riktig respekt och riktigt vård? Att kalla deras psykiatriska allvarliga problem och diagnoser som ett "elände"? På honom låter det som att det skulle vara lika bra att få benet amputerat än opererat, för att slippa vara kvar i eländet?

Dom här tjejerna ska ha riktig anspassad psykiatrisk vård som utgår från deras problem och inte rättspsykiatriska problem.
De ska inte behöva sitta med brottslingar, vare sig dom är farliga eller inte! Att ha en psykiatrisk sjukdom där man skadar SIG SJÄLV ska inte vara associerat med brott i överhuvudtaget. De och Vi ska ha psykiatrisk vård som är mer inriktad på att behandla, inte förvara. Jag tror själv, att om det här problemet hade varit en fråga som omfattat mer män, så hade det inte existerat lika mycket. Och kommunens bestämmande gubbar, hade lagt ner mer pengar.

Nu får du skriva vad DU tycker!
Varsågod!
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar
 

Drick en kopp kaffe och gå å lägg dig

Citat på lager. Mejla eller kommentera. kram P

X - Alltså, jag mår inte bra. Jag vill bara dö, jag tar livet av mig snart!
Läkare - Vill du verkligen dö? Varsågod att gå ut genom dörren då! Ska jag släppa ut dig?
X - Nej, men jag mår bara så himla dåligt och har självmordstankar ju.
Läkare - Åk hem nu och drick en kopp kaffe och ät en smörgås och gå och lägg dig.

Psyk - Hur du må dåligt?
X - Ja, jag har ångest och vill ta livet av mig..
Psyk - Jaha? Men hur mår du dåligt?
X - ??? Kör mig bara till psyk
Psyk - Nej det kan vi inte göra, vi har ju patienter att åka till
X - Ja bland annat mej som ni måste köra till psyk?
Psyk - Neeej det får natten göra (4 h senare)
Hagsätra psyk

X - Hej jag mår dåligt.
Kyrklig psyk-arbetare - Jaha hur då?
X - Jag vill ta livet av mig.
Kyrklig psyk-arbetare - (skriker) NEJ MEN VA SÄGER DU!!??!?!
HUR KAN DU SÄGA SÅ??? SÅ KAN DU VÄL INTE KÄNNA??
X - Jo jag är psykiskt sjuk...
Kyrklig psyk-arbetare - ÄR DU PSYKISKT SJUK??? NÄÄÄE??
X - Jo ja har en diagnos...så då e jag väl det. Annars skulle jag inte ringa dig?
Kyrklig psyk-arbetare - Jahaaaja.. ja om du säger det så..
Hagsätra psyk


Hagsätra psyk - där "en promenad" är lösningen på
alla psykiska åkommor

X vill ta livet av mig och har extrem ångest.
Psyk - Kan du inte ta en promenad?
X - Nej nämn det inte ens. Det funkar inte. Så ta inte upp det.
Psyk - Men en prommenad..
X - NEJ DET HJÄLPER INTE.
Psyk - Titta på..
X - TITTA PÅ TV, DRICKA TE. NEJ DET FUNKAR INTE.
Psyk - ......
X - ....
...
..
Psyk - Men en promenad hjälper ju alltid?!?!?!
X - gaaaaaaaH
Psyk - Jaha då hjälper det tydligen alla utom Dig..
 
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar
 

Senaste Psyk-nytt

 

Har tagit ut några av de mest intressanta psyk-nyheterna

 

Rad brister på akutpsykiatri anmäls

 

Efter år av brister på akutpsykiatrin i Sunderbyn vädjar nu Vårdförbundets ombud om att få hjälp från en utomstående konsult.

Läs mer

 

 

Rådgivning för våldsdrabbade 

kvinnor hade oklar nytta

 

Screening och rådgivning i primärvården förbättrade inte livskvaliteten hos kvinnor som utsatts för partnervåld, jämfört med kvinnor som inte fick rådgivning, enligt australiska forskare.

 Läs mer

 

 

 

Äldre far får oftare autistiskt barnbarn

 

Inte bara pappans ålder, utan även hur gamla far- och morföräldrarna är när de får barn, påverkar risken för autism. Det visar en svensk studie.

Läs mer

 

 

 

 

”Fortsatta symtom efter adhd-medicinering” 

 

REPLIK En amerikansk undersökning visade att barn som medicinerats med adhd-medel hade lika svåra symtom som de som inte medicinerats, skriver Lars Lundström.

 Läs mer

 

”Inga belägg att medicinering 

orsakar missbruk”

 

REPLIK Det finns inga belägg för att medicinering skulle orsaka missbruk, tvärtom tror de flesta som forskar på adhd och beroendeproblematik att medicinering minskar risken att utveckla missbruk, skriver Henrik D Ragne­vi.

 Läs mer

 

 

Psykisk sjukdom 

hindrade inte viktnedgång

  

När personer med allvarlig psykisk sjukdom fick hjälp med vikten lönade det sig. Forskare bakom en ny studie vill nu se riktade insatser till patientgruppen.

Läs mer

 

 

Regeringen vill minska fridagarna

  

Kommunerna tvingas att ta ansvar för färdigbehandlade patienter snabbare. Redan i vår väntas ett lagförslag.

Läs mer


Sanningen

Jag får många mejl om människors berättelser om vården.
Har du något att säga och berätta?
Hjälp oss få ut sanningen! psykiatrin@hotmail.com. Kram /P

"Jag har lite erfarenheter från avdelning 21 och 24. Jag har haft kontakt med öppenvården för depression. . Ju mer man nässlar sig in och får höra hur sjukt och omänskligt det är desto mer arg och bitter blir man. Personalen sitter i sina rum och snackar skit om en.
Jag hade druckit massor alkohol för jag mådde inte bra psykiskt. Jag har inte haft ett lätt liv därför har jag druckit en del fär att dämpa mina känslor. En idiot hånflinade medans jag sa åt att jag inte gillar theralen då man blir seg i skallen av det. "Men det gillar du väl?" sa han medans han hånflinade, hade man haft energin hade man ställt honom mot väggen.
Det var planerat att jag skulle träffa en läkare och kurator på 21:an som är akutpsyk. Något möte blev inte av jag blev förvarad på 24:an ett par dagar och fick antabus.( 24:an är avdelningen för psykotiska och dementa.)

På Västervik får dom intagna hjälpa varandra och ingen hjälp får dom när dom fick ångest. Jag fick be en som satt där för manodeppresivitet att knacka på dörren så läkaren kunde få fingrarna ur att göra sitt jobb och ge mig stesolid. Patienterna får hålla sig till sin ångest utan ångestdämpare. Personalen är bra på att hålla sig för sig själva och prata skit.
En skötare sa till mig "Nu får du gå, du får ingen mer medicin" för att han tyckte det var jobbigt att se mig. En del personal gläste med sin hånfulla attityd. En annan gång så sa en skötare att det kunde ta dagar att få träffa en läkare. Och att jag skulle vara glad för att jag fick hälsa på en psykolog under att par korta munhälsningar

 Nu vet man att man inte kan få någon hjälp genom akutpsyk. Men jag tycker det är en svinig behandling dom bara sopade allt under mattan. Det är väldigt omtalat att folk har tagit livet av sig på avdelningen det är 2 stycken vad jag vet. Dom tar inte sitt ansvar och försöker bortförklara det. Jag ville bara tala om det så jag kan gräva ner det och försöka glömma det. Det hjälper att folk vet om."
Pat avd 21 och 24 Västervik
 
Obs! Detta är ett gammalt inlägg från 2009.
Vissa länkar kanske ej stämmer.
Inlägget går i repris för att det ska vara sökbart på google
samt andra inställningar
 

RSS 2.0